... gjorde klart Fredrik. Ikväll när jag skulle packa min väska för att ta tåget hem så gick det kanske lite för fort. Det blir lätt så när man inte riktigt vill åka och ja... man håller på det in i det sista.
Hur som så tog jag mitt pick och pack och Fredrik körde mig ner till stationen. När han kört upptäcker jag.... dam da dam... JAG HAR GLÖMT MIN MOBIL!!!
Och ja... vad göra man?!? Jag kunde ju liksom inte ringa till Fredrik... och om sanningen ska fram så kan jag inte ens hans nummer så jag hade inte kunnat låna någon annans heller. Gahhh...
Aja... jag tänkte att har jag tur ser han det när han kommer hem och hinner köra ner med den igen. Så jag ställde mig utanför. Och ser man på.... jo minsann... han hade sett den och körde direkt ner. När jag såg hans bil rulla in igen på stationen tackade jag gud i det tysta. Det är pinsamt hemskt hur låst du blir utan telefon.
Ja. ja... slutet gott, allting gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar