I november...

... beställde jag två tavlor på Etsy till mig och Marie. Nu är det april imorgon och än har jag inte sett röken av dem. Jag kunde iofs haft lite bättre koll... men har ärligt talat haft en massa annat att tänka på. Femhundra spänn åt skogen om inte annat.

Hur som så slog det mig nu när jag hittade två andra tavlor som jag tänkte skulle passa sen när jag väl blir sambo he, he. Skor och cyklar i en fin kombo. Marie får jag fixa en annan julklapp till helt enkelt.

Sol, sol...

... sol hela helgen. Men vad gör väl det... när det står jobb, jobb, jobb på schemat. Fredrik bestämde sig ändå för att komma ner och lekte hemmaman när jag jobbade. Riktigt skönt att komma hem till ren disk och hemlagad mat.

Men igår efter jobbet så tog vi en aw på möllan så jag skulle få liiite sol på mig. Fredrik var dock lite illa till mods då han laddat för HIF:s premiärmatch... tyvärr fick den ett lite abrupt avslut. Jag tyckte lite synd om honom... så jag försökte muntra upp med att bjuda honom på öl.

Det var inte jättevarmt men ack så gott med en utomhus öl. Lite muntrare blev han... men det är alltid jobbigt att se någon som man tycker om bli ledsen. Ja, ja... sånt ät livet. Tyvärr.

 

 

 

 

Jag är lite...

... av en så kallad "snuttare". I vår familj är det ett vanligt fenomen. Vi har diverse gosedjur, kuddar och snuttefiltar och luktar på.

Så eftersom Fredrik och jag inte träffas så ofta så har jag nu fått en present. En sliten Quiksilver tröja som luktar som han gör. Mmm... jag vet inte vad det är... trygghet skulle jag tro.

Så nu får den följa med så fort jag ska sova eller chilla i soffan. Gött som attans.

När du har...

... haft mycket att göra så blir man lite extra glad när du får en spontanpresent från svärmor. Sen har jag ju turen att hon vet precis vad jag gillar... det är ganska sällsynt... det är väl annars typ Marie och tjejerna på jobbet som brukar lyckas.

I julas fick jag min drömsljusstake som Mogens Lassen har gjort. Nu fick jag en från Tom Dixon.

Så... idag när jag skulle städa min lortiga lägenhet så hade jag det som en liten morot. Jag kunde ju inte gärna sätta upp mina fina ljusstake i ett dammigt hem.

Och så nu...

... lite bilder från våra fina butiker. Jag måste säga att det pirrade lite i magen när vi väl skulle öppna upp dörrarna. På ett bra sätt. Känslan när du har jobbat hårt med något och det sedan är klart... den känslan...den är ganska fin.

De som aldrig har jobbat i butik kanske har lite svårt att förstå hur mycket jobb som ligger bakom. Det man får från början är liksom ett tomt skal som lokal. Sen ska inredning fixas, diverse utrustning ska funka, exponering ska göras och framförallt varor ska komma in och packas upp.

Allt som allt packade vi upp ca 5000par skor.

Öppningsdagen till ära hade jag till och med satt på mig finskorna och min nya sjal från Hope. Så... om ni inte har haft vägarna förbi Caroli innan... så är det på tiden att ni kommer dit nu. Ett finfint köpcentra som verkligen har fått sig ett lyft. God mat finns där också.

15 minutes...

... of fame. Eller vad det är man nu brukar säga. Här har vi i alla fall gänget som fick våra två butiker på Caroli att rulla förra veckan (alla snickare och elektriker fick tyvärr inte vara med). The Dream team. Som så fint fick vara med på veckans HK-info som går ut till alla butiker. Yeah!

Fia tyckte vi skulle köra på skolfoto-style och jag kunde ligga ner längst fram he, he. Jag ville vara "infäld". Men även då vi är bra på att dra saker lite för långt ibland... så behärskade vi oss den här gången.

Likt ett barn...

... ville jag igår springa efter en svart Volvo V50 som körde förbi mig på vägen till jobb. Varför undrar ni? Jo... för att det är en sån bil som Fredrik kör.

Töntigt som man kan bli... men det var ungefär samma känsla som när man såg mammas röda Mazda 323 köra förbi när man var liten.

När du har...

... öppnat en ny fin butik så glömer man lätt bort att det måste fortfarande fixas i den gamla. Tack och lov slapp jag att packa ner alla skor.

Men idag så har jag dragit ut 12 vagnar mer skräp. Efter det blev det styrketräning med 90 kartonger packade med skor som skulle skickas till andra butiker.

Imorgon fortsätter jag med att städa och frosta av vår något överisiga frys he, he...

Så nu... ja, klockan är åtta... men jag tror jag knyter mig ändå.

I lördags...

... när jag kom till jobbet så stod den här bilden utanför he, he. Liiite roligt var det allt.

Jooo...

... jag ska snart visa lite bilder och berätta om våra nya butiker. Men... först måste det firas att om två dagar så får jag äntligen träffa Fredrik igen. Första gången på 1½ vecka.

I typ två timmar... men ändå. Ibland får man verkligen vara glad för det lilla.

Så var butikerna...

... på Entré stängda och vi valde att säga hejdå med stil. Så det blev skumpa och tilltugg i butiken och sedan en middag på en italiensk krog. Mysigt.

Fin gruppbild i sann skolkatalogsanda.

 

 

 

Kärlek är...

... när du får ett sms på morgonen där det står "Jag är så kär i dig så jag ryser i kroppen när dom spelar Kent på P3"...

Jo, för vad blir mer Paula än Kent liksom... även om jag nu ska erkänna att min besatthet har minskat. Men, men... sött hur som.

Phu...

... den när du inte riktigt fick den där uppladdningshelgen som du så desperat behövde. Då är en morgon som denna inte nån hit.

Du vet att din chans till vila kommer om några veckor och chansen att träffa favvo mannen är först om tre veckor. Och att åka iväg igen har man varken tid eller råd med förens om en ja... 75år. Ja, då vill man bara sätta sig ner och lipa i några minuter.

Men... det finns det inte tid för. Butiker ska öppnas och personal ska fixas. Så... vila får man göra när man blir gammal. Yay.

Bästa bilden.

Hipp hurra...

... för mig på min trettiotreårsdag!!!

Tre kort, ett fint halsband och en blommar har jag kammat hem. Sen att två av korten och blomman var från Fredriks mamma och hans familj kan ju kvitta he, he. Jag blir glad hur som.

Och så har vi ju Marie... hon som aldrig skulle glömma bort en födelsedag.

 

Veckan börjar...

... bra när du 0745 möts av en utländsk man som inte kan prata svenska eller engelska... men som ska leverera en STOOOR pall till dig. När du pekar på vart han kan ställa av grejerna så säger han "Me?!? No, no, no. You!"

Mmm jo... nog för att jag klara av mycket... men att få ner en dubbelpall från en lastbil utan hiss där bak och med handtruck är lite för mycket till och med för mig.

Medans han ställde sig och muttrade och rökte i ett hörn fick jag försöka att tillkalla förstärkning.

Centrats vaktmästare var snäll och kom och sedan fick han sno personal och truckar från Malmborgs. Tre kvart tog det att styra upp och få av. Och som ni ser på bilderna... var lastbilschaffisen otroooligt hjälpsam.

Och så...

... ett annat uppdrag som vi utförde. Eftersom jag trodde jag var cool när jag var 14-is så fick aldrig Fredrik chansen att pussa mig på Madison (stället där man gick ut om du var från Äholm och 15 år).

Men så idag... tänkte jag att hans 14-is önskan skulle gå i uppfyllelse hi, hi. Hoppas det var så bra som han tänkt sig.

Maddan!!!

17 år senare.

Lekplatsen där otaliga förfester ägde rum.

Ja maten...

... ja. Till att börja med var det faktiskt det som både jag och Fredrik såg mest fram emot. Vi gillar vår mat he, he.

På eftermiddagen fick vi afternoon tea. Utöver att man fick kämpa sig till en sittplats så var det riktigt mumsigt. Scones, frukt, nötter m.m.

Men kvällen... ahhh. Vi åt på restaurang Sand med utsikt över havet. Fredrik fick fina fiskar och jag fick en trerätters veggimeny. Riiiktigt proffsigt var det.

Ofta när man äter veggimat ute så är inte kockarna sådär jätteduktiga på att få till det... men det här var riiiktigt bra. Inga konstiga konsistenser eller enbart kolhydrater.

Förrätter var marinerad toufu, huvudrätten spetskål men finfin svamp m.m. och efterätten var en chokladfondant med salt karamellglass.

Efter det var klockan halv nio och pensionärsparet gick och la sig ha, ha. We really know how to party. Nej, men efter en dag på spa och en trerätters på det så ja... då blir du ganska trött.

Somnade gott gjorde vi.

Snipp, sanpp...

... snut... så var the relaxing romantic weekend slut. Men ja... jag vet inte. Båstad överlag... överskattat. Vi hade det absolut bra... men varken hotellet eller spat var någon aha upplevelse.

Bara det att du kommer in på spat och du får trängas i omklädningsrummet, köa till duschen, det är litet, du får inte någon liggstol vid poolen, du fryser och inte heller får du sittplats när du väl ska dricka ditt afternoon tea... ja, jag vet inte hur realxing det är.

Sen passar nog inte upplägget i sig varken mig eller Fredrik. Vi vill kunna prata och skratta. Inte smyga sig fram och vara tysta. Sen känns det lite småläskigt när femtio personer går runt i tofflor och badrock och ser allmänt utmattade ut.

Till och med det lite "halvdåliga" spaat vi var på i julas med jobbet här i Malmö var bättre. Annars är ju Varberg och Ystad att rekommendera. Rummen här var ju som på Scandic.

Ja, ja... maten däremot... den får ett eget inlägg...

Vy från hotellet he, he...

Det gäller...

... att planera rätt när du har fullt upp. Imorgon är sista dagen i min arbetsvecka och nästa vecka blir en tuff en. Så...

... när Fredrik kom med förslaget att fira min födelsedag på spa med övernattning och middag hela helgen... så ja, tackade jag inte nej.

Det ska bli sååå skönt att bara ta det lugnt och jag ska försöka att lämna telefonen på rummet och bara relaxa. Känns dessutom sjukt vuxet... åka på spa med sin kille ha, ha... men, men... jag antar att det är just vad vi är.

När du...

... börjar jobba på ett nytt ställe så måste man ju även prova alla nya matställen. Idag blev det italiensk buffé från Bianchi. Lite i dyraste laget för att vara en jobblunch... men jag hade gärna gått dit och suttit och ätit lunch om jag hade varit ute och shoppat en lördag.

Eftersom jag...

... jobbar mycket just nu och missar en hel del annat (ett 30-års kalas, ett 40-års kalas... och ja... min egen födelsedag) så får Fredrik hålla ställningarna vad det gäller lägenhetsletande.

Jag gav honom strikta riktlinjer om hur han på bästa sätt skulle fota lägenheten vi blivit utsållade att titta på utav Helsingborgshem. Men jisses... ha, ha... nog för att jag gillar retro men detta tog nog priset.

Fredrik höll på att dö och jag kunde inte sluta att skratta. Stackars man. Men, men... på sätt och vis var det bra eftersom jag inte själv kunde kolla på lägenheten och vi var tvungna att bestämma oss fort. Nu blev det direkt NEJ!

Ja, ja... vår lägenhet kommer. Jag har det på känn...