Måste ha!!!

Jag satt och kollade lite tapeter på Tapetorama eftre tapeter... men trillade över de här fina skapelserna. Man ska tydligen ha dem som kuddar... men jag vet inte. Jag vill hur som att de ska bo hemma hos mig. Typ... nu. Dyra var de inte heller.

Less is more

Gud... det är jobbigt att tänka så för en shoppoholic. Inte i outfitväg... men när jag ska handla. Sen blir jag ju löjligt upphetsad av att göra fynd.

Dagens exempel har vi här:
Den övre skon har jag redan. Den nedre äger Anna (på jobbet, min fashion-idol he, he). Nu hittade jag den nedre på Åhléns här i stan för ringa 349:-.

Jag behöver absolut inte dem. De jag redan har är ju typ likadana. För övrigt har jag nog bara använt mina en gång. Men...

... ändå ligger de där och gnager. De är ju så fina... och sjukt bra pris. What to do?!? Jag behöver hjälp. Men nej... jag får INTE köpa.

Mitt nya mantra ska bli... lägg mer pengar på det du verkligen vill ha, istället för att fynda saker du redan har... eller nåt.

Mina.

Annas.

Veckans outfit...

... eller nåt. Inköp kanske man ska säga. Men allt passar bra ihop. Nu ska jag bara komma på när jag ska använda det hela. Det kanske måste bli liiite varmare.

Monki & Weekday givetvis.

Dags att fria?!?

Oj ,oj... det finns kanske vettiga män där ute ändå. Jag har iallafall börjat prata med en som beskriver sig så här:

Likes: Kakor, potatis, skägg, tatueringar.
Dislikes: Oärliga människor och bokstäver i inredning.

Jag borde kanske fundera på frieri he, he... men ja... man vill ju inte gärna skrämma iväg pågen. Hur som... under två veckor har han inte ens nämnt ord så som "knulla", "kuk", "jag-vill-inte-ha-ett-förhållande". Känns ovant men bra.

Den som lever får se.

Dagens projekt:

Promenad med liten hylla genom stan. Jag säger bara phu... hyllan var inte så stor i sig... men kartongen. Ja, ja... nu är den hemma och vi får hoppas att Evelina blir glad för sitt lilla hyll-hus :). Jag hade nästan också velat ha ett. Men, men... jag fick ju en jacka i utbyte.

 

 

Idag är jag...

... lite extra stolt över mitt jobb. Vi har varit på Ecco Active utbildning.

Säger du att du jobbar på Ecco så är de första kommentarerna oftast... ooo de som gör sånna gubbskor. Men alltså... det är inte bara det. Det är liksom ett bra och kvalitativt företag rakt igenom. Inte bara när det kommer till skor... utan när det kommer till fabriker och personal.

Så... idag fick vi lära oss att från det att en sko börjar skapas på Ecco så är det över TVÅHUNDRA par händer som har "rört" vid skon (från design till färdig sko). Jag hoppas verkligen alla som gnäller över priset (typ 999:-, som jag nästan tycker är för billigt nu) tänker på det nästa gång ni köper kvalitetsskor. Ni som inte klagar... grattis!

Dagen avslutades med en liten frågetävling där jag lyckades ta hem vinsten... ett par limiterade skor som ska komma ut i vår i samband med att Ecco firar 50-årsjubileum. Tjo, tjo... vilken lycka. Jag tror aldrig att jag har vunnit nåt sen jag var på Liseberg när jag var typ tio. Så det var på tiden.

Moccamaster...

... du fattas mig.

Så här tomt är det i mitt kök just nu. Jag känner mig halv, förvirrad och kaffesugen. Ibland utsätter livet dig för extra prövningar he, he.

Moccamastris fick snällt följa med ut i kylan och ner på byn för att hälsa på hos Clas Ohlsons, där killen i kassan sa att jag skulle gå till kaffebryggslagarna nästgårds. Jag gick snällt dit men de ville inte alls hjälpa mig. Så tillbaka till Classe, där de packade ihop min bebis för att skicka den till Danmark. Snyft.

Så... nu är han ute på äventyr och jag får snällt sitta och vänta tålmodigt. Ja, ja... det kunde ju varit värre.

6-års kalas!

I torsdags var jag minsann på 6-års kalas. Det var jag, syrran, mormor och småkusinerna. Elias var den som hade gått och blivit stor. Sex år... jisses. Tiden går fort.

Vi åt glasstårta, öppnade paket, spelade lego star wars och fiskade godis i fiskdammen. Till och med jag fick fiska. Det hade Elias sett till att jag skulle få ha, ha.

Stor kille.

Någon som är sugen på tårta.

Det är inte lätt...

... att bo i ett i-land. Den här veckan har varit kantad av två ytterst stora i-landsproblem. Ett... min nya Moccamaster vill inte pumpa upp vattnet. Två... min dator stänger av sig själv lite då och då, och förmodligen är grafikkortet, eller vad det heter, paj.

Idag borde jag gå ner med min kära kaffebryggare till butiken och få den lagad. Men hum... får se om jag orkar. När det kommer till dator... ja, då borde jag gå runt och fönstershoppa så jag kan bestämma mig för vilken jag ska köpa. Men orka.

Nej... idag blir det nog en slö söndag. Städa skulle jag ju också. Orka.

Informationsflödet...

... i vår butik är på topp he, he. Den här lappen... kan vara den bästa jag någonsin fått faktsikt... låg på "mitt" skrivbord igår. Den har allt. Man stannar upp. Funderar. Och framför allt.... en riktig cliffhanger.

Vad var det hon ville säga egentligen? Vad är det för kör? Hur påverkar det här mitt jobb :P?!?!

Hi, hi, hi.... neee... Rebban hade helt enkelt blivit avbruten mitt i skrivandet, så lappen blev bara halvfärdig. Men det bryr jag mig inte om. Jag tycker att den är så sjukt bra att jag har satt upp den på väggen vid min dator he, he.

Oooo...

... jag såg precis att idag är det exakt en månad kvar tills det att jag fyller år. Jihoo. Då är det väl ändå dags att börja fila på sin önskelista?!?! Eller?!?!

Jooo... det tycker jag. Jag har ju om inte annat inget bättre för mig idag.

Först och främst... EN NY DATOR!!! Jag bara inväntar att den jag har ska brinna upp. Men det kunde ju vara trevligt om jag slapp att se lågor och grejer här i hemmet.

Sen... hum... kastrullset från Ikea, knivar, klassiska martiniglas, någon som sätter upp min hylla i köket, en ny spis, tårta, Retro tidningen från Hus och Hem, hela Weekday, en ny bättre nagel på min lilltå, en ny dator, en ny dator och en ny dator.

Jepp... det var nog det hela. Ha en trevlig afton!

När nästa...

... lön kommer så får det bli en sån här. Och ett par nya jeans också kanske. Men det är ju inte så spännande att visa.

Det är ju för väl...

... att det finns en liten Paula-fanclub ändå. Medlemmar är väl typ Marie, kidsen, Andreas och tjejorna på jubbet.

Här har vi en högst givande ölkonversation med Andreas som är bra på att peppa. Vi pratar kanske en gång i månaden, om det ens... men det är alltid lika roligt.

Genuina, ärliga helyllemänniskor borde få medalj! Jag kanske ska försöka få tag i några som jag kan dela ut till mina fanclub-medlemmar.

Tanken är väl...

... att man ska ha roligt när man går ut. Men igår alltså... blä... jag är fortfarande ledsen.

Det började med att jag satt hemma sällskapssjuk och rastlös. En kompis skulle ut och äta med sina kompisar men tyckte att jag kunde hänga på sen. I väntan på dem så hörde en annan bekant av sig och frågade om han bara kunde komma förbi och säga hej.

Är man sällskapssjuk så är man... så givetvis fick han det. Jag bjöd på öl och målade naglarna. Han analysrade livet och vem han hade blivit på äldre dar. Efter tre öl fick jag spring i benen och ville ut. Så vi gick till Grand.

Men det var nog också sista gången. Gahh... jag må gilla mina skäggiga hipsters-män, men direkt trevliga är det inte.

Jag stod i kön till baren och blev lite utttråkad. Bredvid stod en skäggig man så jag tänkte "let's make some conversation". Jag sa något trevligt... eller vad jag ansåg vara trevligt och glatt... om hans skägg. Men det hela slutade med att jag fick en pretto uppläxning om att hans skägg var precis lika initmt som mina bröst. Och vad skulle jag tycka om vi stod och studerade och pratade om mina bröst.

Jag blev paff, sa sorry och gick därifrån. För att komma till nästa helvete. Eller från början var det riktigt trevligt. Stämningen var på topp men sen säger någon... "Du är lite som Babben, inte så snygg men jävligt rolig".

"Rolig" som man är så fick jag givetvis skratta lite åt deras roligheter, men jag gick snabbt därifrån. Sen blev herrn som jag gick dit med dryg och det slutade med att jag tog en paus med en makedonsk ingenjörsgentleman ute på balkongen istället.

Vad gör det att han har Lacoste skor med kardbor, tänkte jag (de som jobbar med mig VET ungefär hur mkt jag hatar de här skorna he, he). Jag borde kanske prova något nytt. Det där med glasögon och skägg funkar ju ändå inte.

Så... vi promenixade hem... han bodde nästan granne med mig... men där tog det stopp. Det ville inte riktigt funka ändå. Så much för att försöka sig på något nytt. Och där stod han nu med skägget i brevlådan.

Ja... vi pussades... men det enda jag kunde tänka på var att jag ville sova. Så nja... riktigt rätt var det nog inte. Han frågade om vi skulle byta nummer. Jag sa att vi ses kanske ute någon annan gång.

Men, men... ikväll väljer jag nog att stanna hemma. Eller ja... jag ska nog stanna hemma tills sommaren kommer. Bitter jepps... men så är jag ju lite bakis också he, he.

Världens sämsta utekväll...

... kan vara när någon säger:

"Du är lite som Babben! Inte så snygg men jävligt rolig!"

Noooo....

Den velande...

... tjejen... med den skeptiska minen. Hum. Kjolen som jag visat tidigare som nyinköpt ser ut såhär på. Inte riiiktigt som på bilden från butiken. Men...

Ja, ja... den var inte så dyr... så jag får väl bara ta och komma över mina knubbiga ben och vader. Det kunde ha varit värre.

Med Docs.

Med Nike's.

Söt

Likt Paula 10år...

... som var kär i Jordan i New Kids On The Block... så har även Paula 31år gått och kärat ner sig i en kändis.

Veckans crush är ingen mindre än Erik Nordström i Lilla Sällskapet (Ansiktet om man hellre vill det). Gud... jag är så kär. Till och med så löjligt förälskad att jag har gått och blivit vän med honom på fejjan ha, ha. Hög femma på det!

Han är precis sådär löjligt överromatisk och kär i kärleken som jag själv är. Så ja... förmodligen hade ett förhållande varit ett stort misstag. Sen tror jag att han är gay... men ja...

Jag vet att jag inte ska kära ner mig i sånna här killar... de lider, det är passion, det är kärlek, och framförallt är allt sjuuuukt komplicerat... men jag älskar det. Jag blir ju hög av bara känslan.

Jag tror inte att man får springa genom stan med hoppsasteg en sommarnatt med en it-ingenjör. Eller vad vet jag. Ja, ja.... lyssna på Lilla Sällskapets "Aldrig Mer" så får ni nog en glimt av vad jag menar ha, ha.

Men här har ni... fina Erik!!!

Wiii...

... jag har världens bästa syrra!!! Hon visste att jag var lite depp och ville ha en jacka som inte fanns att få tag i här på Monki i Malmö. Jag frågade om hon hade tid att kolla i Halmstad... och det hade hon. Jihooo...

På lördag så ska vi på 6-årskalas så då ska vi göra affärer. Får se om jag har några "gamla" skor i min garderob som hon kan få som tack kanske he, he.

Annars har dagen varit förträffligt bra. Jag gjorde två grymma sälj, sålde en Ecco-väska för 1600:-, fick iväg månadsavslut och flyttade lager.

När jag kom hem hittade jag en "gammal" mössa från The Local Firm som jag helt hade glömt att jag hade. Den tror jag blir finfin till våren även om den nu inte är en klassisk hipstermössa he, he.

För övrigt tycker jag att namnet The Local Firm borde få pris... hade jag haft ett eget företag skulle det lätt också ha hetat Den Lokala Firman typ he, he... det blir så sjukt fint om man säger det på skånska också.

Ny kjol

www.monki.com

Jag måste...

... sluta upp med att sova med min telefon i sängen. Idag blev det första jag såg när jag skulle stänga av väckarklockan ett mail från ett gammalt ragg. Ett ragg som jag visserligen aldrig var kär i men som jag ändå gillade som person och kompis.

Han sa dock 1000grr att nej... han ville absolut inte ha flickvän eller förhållande. Okej tänkte jag... då struntar vi i det. Men nu... en månad senare när jag hörde av mig och undrade om vi skulle hänga... vad kommer då fram?!? Jo, han har gått och stadgat sig. Jeebus.

Jag blev så sjukt arg. Jag fattar att han inte var kär i mig... men sitt inte och ljug mig rakt i ansiktet. Säg som det är istället. Nu känner ju bara jag mig sjukt dum.

Men det är jag iofs inte. Idag kände jag mig till och med lite fin när jag såg mig själv i spegeln på jobbet. Så får man kanske inte säga... men va fan.

Beskrivande samtidspoesi

How hipsters...

... gör matlådor he, he. Neee... men jag brukar ju inte direkt laga mat. Men idag kändes det nästan som att jag borde fått en hipster-medalj (är det mössan kanske?!).
Jag lagade matvete (känns hippt), en svart bönblandning (känns veggi-pretto) och veggichorizo från Astrid & Aporna (allt därifrån känns alltid medvetet ha, ha). OCH... jag la ut det på Instagram!!!

Så vem vet... nästa vecka kanske jag gör långkok och bakar surdegsbröd.

Matvete is da shit!

Saker som...

... gör mig glad under en singeldag av ledighet:

Besök på Svenssons och Olsson & Gerthel.

Titt på min köksdröm.

Besök på Form och designcenter.

Dräglande över en finfin tapet.

Avslut med god lunch.

Ibland glömmer...

... jag helt bort vad musik och text betyder för mig, och hur glad det gör mig. Just nu är jag inne i ett musik- och skrivrus som heter duga. Total lycka!

Efter att ha gått en långpromenix med bra musik i lurarna (med ett fånigt leende på läpparna, så mötande personer säkert trodde att jag var psyco) har jag nu massor av energi och idéer.

På dagens Nyhetsmorgon så var paret som ligger bakom Lars Kepler på besök. Och då slog det mig... det är DET jag och Andreas ska göra i framtiden. Han har ju kontakterna och kunskapen. Jag har energin och viljan. Så... då kör vi. Nu ska jag bara övertyga farbrorn att hänga på he, he.

(Och ja... jag har visat de här bilderna 76987ggr, men jag tycker att det är så coolt. Eat your heart out alla pretto Möllan-hipster som går skrivarkurser he, he.)

Idrott i skolan

Jag har alltid varit duktig i skolan. Utom i idrott. De argument jag nu kommer att lägga fram utgår ifrån hur idrottsundervisningen var på "min tid"... hur det är idag vet jag dessvärre inte. Men jag hoppas givetvis att den har gått framåt.

Så... var ska jag börja... överallt hör man att idrott i skolan är viktigt. Barn måste röra på sig. Absolut. Jag håller med. Men har någon egentligen någosin funderat över upplägget?!?

Jag har alltid varit dålig på idrott. En del fnissar bort det och menar på att man är lite "lat". Just det ordet gör mig lite extra irriterad. För är det något som jag inte är, så är det lat. Jag älskar att jobba och att prestera.

Hur som. Den idrottsundervisning jag har fått uppleva har typ gått ut på att "Ja, idag ska vi spela fotboll/basket/springa 100m/stå på händer". Sen har du fått en genomgång av regler och hur det hela går till. Det har varit själva "utbildningen".

Men... att berätta brännbollsregler, ge mig ett brännbollsträ i handen och säga "spela nu!", det är nog ungefär som att ge en dyslektiker ett alfabet, beskrivning på hur det funkar och säga "skriv!".

Vad jag vet har jag aldrig sett något sådant scenario på en svenskalektion (finns säkert tyvärr det också i vissa skolor). Snarare tvärtom. De som har haft det svårt har fått speciella böcker, datorer och lärare.

Inte heller väljer man att jämföra och betygsätta elevens resultat offentligt på samma sätt under andra lektioner. Givetvis måste man lära sig att bli jämförd förr eller senare... för det blir vi jämt... men jag har aldrig fått någon fördel av att jag har suttit hemma på kammaren och skrivit medans "Pelle" som spelar i lokala fotbollslaget alltid har fått pepp.

Hur skulle det se ut om läraren satte upp en tid som du skulle skriva en novell på och sen sattes de upp på tavlan framme i klassrummet och hen skulle säga "Ooo kolla, Paula lyckades minsann skriva hela 5 sidor medans du Pelle bara skrev en... hon får fem poäng... du får ett".

Nej... jag hoppas verkligen att utbildningen inom idrott har gått framåt. Givetvis finns det bra och dåliga lärare inom alla ämnen. Sen kommer vi givetvis aldrig ifrån att alla människor, barn som vuxna, har olika intressen.

Jag tror tex inte alla de människor i min närhet som tränar regelbundet sitter hemma och skriver noveller på sin fritid. Och inte kallar jag dem lata för det. Att skriva av sig är även det bevisat vara bra för hälsan ;).

En liten Paula.

Evelina lär sig att skriva

QX-galan

Ja ni... jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Galan var så bra så... ja...

Och så Jonas Gardell. Det gör ont i hela mig så bra "Torka aldrig tårar..." var. Jag har satt upp mig på väntelista på kommande dvd och önskat mig böckerna i födelsedagspresent. Men jag tror nästan att jag måste köpa dem innan dess.

Adam och Adam... som jag tror de heter... så sjuuuukt bra skådisar. Så äkta kärlek de skildrar ger mig magknip. Mmmm...

Men tillbaka till galan. Victoria då... ja, vad säger man?!? Underbart.

Jag väljer att sammanfatta det hela med ännu en favorit, "Lilla Sällskapet"... och deras mash-up mix av serien och sin musik. Fint.

Saker jag vill ha

www.monki.se

www.monki.se

www.weekday.com

www.weekday.com

Anton Ewald

Jag kollar på melodifestivalen. Och jag är i chock. Första bidraget... Anton Ewald... och killen kan klä sig. Händer sånt verkligen i sånna här samanhang?!?

Kostymbyxor som är lite högre i midjan och en vit uppkavlad t-shirt. I like. Hittade även den här bilden på fejjan. Trevligt.

Så som jag...

... tänker om killar som har goatees... typ jisses tror de verkligen att de är snygga i det där?!? Ja... så tänker säkert killar om min frisyr och glasögon. Äntligen har jag fått kläm på det. Men jag gillart!

F**k...

... vad jag jobbar med bra tjejer. Det låter alltid som att jag fjäskar men alltså... jag tror faktiskt att det är ganska ovanligt att trivas så här bra ihop.

Det är sånt som gör att man absolut inte alls bryr sig om att man måste gå och ha utvecklingssamtal med en anställd på sin lediga dag.

Vi är alla väldigt olika och är alla i olika åldrar. Men vi är som en liten familj. Och vi står liksom inte och hyllar varandra heller dagarna i ända. Viss irritation kan absolut uppstå. Men det går över. Som sagt... som i en familj.

Efter min lilla visit på jobbet så tog jag en promenix ner till Sopstationen. Där hittade jag en ytterst passande dörrmatta att ha i hallen. Den matchar perfekt till den som jag redan har där... men var desto billigare. I löv it.

Nu ska den bara tvättas och sen ska den bos in med sina nya retrokompisar i lägenheten. Tjohoo.

Semla

Mmmm... (från Mormors Bageri... bästa bageriet i stada)...



Fram med stora skeden... like a boss.



Rap.

Halv blir hel

Ahhh... äntligen efter en rörig vecka så fick jag in den där goa jobbfeelingen igen. Jag känner ju mig lite halv när jag inte får hänga med mina jobbhomies om dagarna utan sitta på flashiga möten istället.

Så idag slog vi på stort. Semelfika för att fira satt Eccobudget förra månaden. Mmm... sjukt gott. Och jag brukar inte gilla grädde. Men mmm...

Det var så trevligt att jag var tvungen att föreviga kafferepet he, he. Och nej... det var inga kunder i butiken. Vi åt i skift.

Nog för att...

... det är tufft att ha hipsterglasögon. Men... det är sjuuukt störigt när man har tagit av dom för att ligga i soffan och kolla på tv... men sen kommer på att du ska kolla något på datorn... och ser INGENTING!!!

Och min mössa är för högt upprullad... dagens hipsterproblem (nej, jag har ingen sån mössa... jag skulle bara skoja lite).

Jag lever på...

... hoppet... ho, ho, ho. Neee... men idag har jag invigt mina nya skor. Jag var ju bara tvungen att hoppa lite i dem.

Barnförbjudet

Eftersom jag outade det första smset så har jag givetvis fått en del frågor sedan om hur det hela gick. Så... jag tar helt enkelt den enklaste vägen ut och visar hur konversationen gick vidare.

Små barn får hålla för öron och ögon. Jag är inte snäll... men å andra sidan uppskattar jag inte heller sånna här sms... och så gillar jag ju att driva lite med folk he, he. Men envis är han... det måste man ju ge honom.