Vuxen...

... och inte riktigt lika vuxen. Tur man kan har lite olika stilar.

Struken Gant skjorta.

Bullig bomberjacka.

Det bidde...

... några kassar. Fredrik lovade att köra iväg med möget imorgon så nu passar jag på att tömma rejält.

Kläder var det här ja...

Och så ännu ett...

... brev till Fredrik och Paula Bengtsson. Denna gången med en finfin adventskalender i form av ett kort. Avsändare... hans söta mamma.

Fredriks dröm...

... och ja även min... är att den dagen som vi skaffar barn så ska han lära dem allt han kan. De kommer förmodligen att surfa och cykla innan de kan gå. Fint tycker jag...

Så mitt hjärta smälte ju när jag såg det här lilla ryggskyddet till barn på Stadium här om dagen. Jag visste inte ens att det fanns.

Min idol...

...chefen var och tittade till mig igår. Våra Hope-väskor passade på att hänga lite.

Exempel på...

... hur det julpyntas hemma hos Paula he, he. Less is more går vi efter här.

 

 

Roliga felsägningar...

... när man har en kille som har helt andra intressen än vad du själv har:

- Oh, fin klänning... är det Anna Beck?!?
- Du menar Ann-Sofie Back?!?

Hihihihi....

- Vad är det för grej du har bakom din Bob Dylan skiva? (en vinyl)
- Min David Bowie skiva menar du?!?

Jag har redan...

... köpt en klänning att ha på nyår. Men nu har jag kommit på att jag äger verkligen inte ETT par pumps. Sjukt.

Så idag när jag var på nya Mobilia gick jag förbi Scorett, och se vad jag hittade. Ett par ursnygga pumps från Clarks. Jag får se hur det ser ut på lönekontot sen så får jag kanske slå till.

Ååå jag...

... glömde ju att berätta... när vi körde från Landskrona råkade vi trilla in på Råås julmarknad. Den var som en vanlig julmarknad... utöver att vi träffade först den ena och sen den andra av Fredriks mostrar.

Sen kollade vi in munkstånd, crappy mössor och annat bös. Bäst var ett julspel med finniga konfirmander med tandställningar. Jag tänker att det var inte så länge sedan man själv var en sådan. Men jo... det var det nog.

Nu tror ni...

... kanske att det bara är jag som blir bortskämd i det här förhållandet. Mja... med mat förvisso, då jag inte direkt är någon superkock. Men jag försöker ju att kompensera på andra sätt.

Så under några veckor har jag pulat och klurat på en liten julöverraskning till herrn i huset. Det var ett himla meck att smuggla hem det till honom och jag stod och svor i köket igår när jag skulle sätta ihop allt.

Men det var det värt. Fredrik fick snällt sitta ute i vardagsrummet med stränga orders om att inte gå in eller förbi köket. Efter en halvtimme så fick han komma in. Och där stod den. Hans alldeles egna adventskalender.

Om han blev glad. Jisses, han fick till och med tårar i ögonen och då har han inte ens öppnat paketen hi, hi. Så vi får se vad han säger sen.

Men jag är ändå ganska nöjd. Om inte annat för att det är så himla roligt att göra sådana här saker till någon som verkligen uppskattar det.

Kärlek är...

... när ens man går in i min favorit (och hans hat) affär Weekday för att köpa en present till mig. Presenten var dessutom ett halsband som jag tappat och lipat över ex antal gånger för att det inte fanns kvar.

Vad nu inte mannen visste var att jag tyvärr redan hade köpt ett nytt till mig själv som jag beställt på deras webbshop. Typiskt...

Men jag tror aldrig att jag någonsin har menat de här orden mer än just nu... "det är tanken som räknas"... för det var det. Verkligen. Jag vill ju nästan behålla halsbandet ändå... fast att jag redan har ett ha, ha.

En stor del...

... av varför jag är så lycklig över att vara i ett förhållande är för att du nu har någon att planera och fantisera framtid med.

Huset som vi blev kära i är nog tyvärr redan sålt. Men vi körde ändå ut för att kolla området och reka var man skulle kunna tänka sig att köpa hus i framtiden.

Just nu lutar det åt Landskrona då det ligger mellan bådas jobb och huspriserna inte är allt för höga. Valet av stad kanske inte har varit min direkt högsta önskan innan... men ju mer jag tänker på det desto bättre blir den.

Vi tog en lång promenix längs stranden och kollade in utsikten och mysiga strandtomter. Sen slog det mig att var man än bor så blir det ju vad man gör det till. Jag skulle ju tex kunna inreda en gammal villa i Landskrona precis som jag vill. Istället för att lägga dubbla pengar och bo i ett 90-tals hus i Helsingborg eller Ängelholm.

Dessutom tror jag absolut att det finns fler som tänker som oss och en hel del kulturtanter i krokarna. Så ja... vi får se vart det bär den dagen det gäller.

Här vill vi bo...

... eller här.

 

Alltså jag...

... kan ibland känna att jag har fått nog av alla Marimekkoblommor även då jag gillar märket. Men... så hittade jag de här. MOBILSKAL!!!!

Jisses, jag vill köpa allihopa!!! Men ja... det går ju inte. Hur som så måste jag i alla fall skaffa mig ett... eller se om tomten kan komma förbi med en julklapp. Det lutar nog åt ett svart/vitt med blommorna på... eller varför inte ett prickigt?!?

Blä...

... i fredags kväll så kände jag att gahhh nu dör min lilla kropp, nu pallar den inte mer. Fråga mig inte varför men ibland så känns allt mycket stressigare än vad det egentligen är. Ja, ja...

Så i lördags kom min fina kille och hämtade mig på jobbet med sin bil. I handskfacket hade han gömt en present (får berätta mer om den senare) och sen körde vi hem till honom där han lagade kvällsmat och jag drack vin.

Till kvällsfika hade han fixat en fabulös pepparkaks cheescake med saffransfrosting och tillhörande glöggsås (ja, han har hajjat min julbesatthet he, he).

Jag somnade gott i sängen efter Så mycket bättre och var bara tvungen att fälla en liten tår av ren lycka. Det är alltid fint att veta att det finns lite back up när man behöver det som bäst.

Igår var ingen...

... vanlig dag. Igår var det exakt 6 månader sedan jag gick på dejt med min gamla konfakompis som nu är min pojkvän. I löv it. Och honom givetvis.

Men allt är klart inte problemfritt. Jag gick hem tidigare från jobbet, satte på mig klänning och väntade mig en romantisk afton med lite uppvaktning. Men det gick sådär.

Det hela slutade med att efter en sväng på möllan med thaimat så satt jag i soffan med en butter uppsyn. Jag var kinkig för att kvällen inte blev mer av ett firande och att jag inte fick mitt halsband som jag önskat mig i 75år. Hemsk jag vet. Jag är som ett barn ibland, och jag skäms över det.

Än mer dåligt samvete fick jag efter att killen suttit och tittat på mig i fem minuter (när jag muttrade och satt och fipplade med telefonen) och sen fick tårar i ögonen och berättade hur lycklig jag gör honom. Herre gud så fin han är.

Idag var jag dock bitch nog och var tvungen att påpeka hans brister i gårdagens uppvaktning. Sån är jag... kan inte hålla tyst. Dumt men sant. Tur i oturen så klara han av att ta sånt och allt blev bra. Om inte till och med bättre.

Han är ju så kär i huset vi har sett och i idén att få bo ihop... han hade till och med kört dit och kollat igår. OCH... håll i er nu... satt ut sin surfbräda till försäljning om utifall om att vi skulle hitta ett hus vi vill ha så att han har lite extra cash.

Så ja... halsbandet känns ganska löjligt just nu. Jag har det så himla bra ändå.

Tänk att få sova...

... i lakan med design av Arne Jacobsen. Eller ja... han har ju inte gjort lakanen... men bokstäverna. Det värsta är nu kanske ändå att ja... har man en kille så behöver man ju en uppsättning av två. Lite för dyrt för mig just nu.

Men som herrn i huset säger... "vänta till nästa år"... i syfte av att då bor jag kanske inte ensam längre. Sweet.





Jag vet inte riktigt...

... om det är för att jag är rädd för inbrott eller om det är för att jag är galet kär. Men nu funderar jag/vi på att köpa hus i Landskrona trakterna. Lagom långt till bådas arbete.

Just det här huset blev jag lite extra kär i. Tyvärr pågår budgivning redan. Men priset är ju i stil med vad en lägenhet kostar här i Malmö.

Kolla bara in trädgården. Mer Paula än så här blir det nästan inte. Möblerna kan man ju tack och lov slänga ut he, he.

 

 

 

Ååå vilken...

... härlig dag. Det gjorde susen för stress-Paula att stanna på hemmaplan i helgen. Jag jobbade igår och Fredrik var i Köpenhamn på julmarknad på Tivoli (jag är inte alls avis... grrr). Så vi avslutade kvällen med en falafel och jag drack vin.

Fredrik var trött och gick och la sig medans jag sippade vin och kollade på One day och blev lite lagom sentimental. Så jo... han fick några extra hårda kramar när jag skulle lägga mig.

Hur som... i morse åt vi frukost på Café Kungsgatan. VÅFFLOR!!! Efter det blev det lite shopping och loppis. Sen kom solen fram och då bara måste man ju ta en öl på möllan om man ändå är i närheten. En eftermiddagslur hanns med innan mannen tog tåget hem. Och nu har jag ätit gooood thaimat.

Jepp... det var helgens aktiviteter i ord och bild he , he.

Jag fick precis...

... ett mail ifrån mammas man. Ett sånt där lagom roligt kedjebrev. Men det här funderar jag nästan att skriva ut och sätta upp på väggen på jobbet.

Jag skulle kunna göra lååånga utläggningar om hur dagens ungdomar tänker angående jobb osv... men de här "budorden" berör de flesta av mina problem som jag möts av med personal och rekrytering.


Bill Gates 11 budord till ungdomar som vill lyckas:

1. Livet är orättvist, vänj dig.

2. Världen bryr sig inte om ditt själv­förtroende. Världen förväntar sig att du ska prestera något innan du kan luta dig tillbaka och må bra.

3. Du kommer inte ha en fet månadslön direkt efter gymnasiet. Du kommer inte att bli VD med fin bil innan du förtjänar det.

4. Om du tycker att din lärare är jobbig: Vänta tills du får en chef.

5. Att jobba i gatukök eller som städare är inte under din värdighet. Dina far- och morföräldrar hade ett namn för det – de kallade det för möjligheter.

6. Om du strular till det: Skyll inte ifrån dig, lär av dina misstag.

7. Din skola kanske inte tror på vinnare och förlorare, de kanske ger alla nya chanser hela tiden. Detta liknar inte någonting i det verkliga livet.

8. Innan du var född, var dina föräldrar inte så tråkigt som de är nu. De blev sådana för att de måste betala dina räkningar, städa efter dig, tvätta dina kläder och lyssna på dig när du pratar om hur cool du tror du är. Så innan du räddar regnskogen från parasiter sen dina föräldrars generation, prova att avlusa garderoben i ditt eget rum.

9. Livet är inte uppdelat i terminer. Du kommer inte ha några sommarlov och väldigt få arbetsgivare är intresserade av att hjälpa sina anställda hitta sig själva. Gör det på din egen fritid.

10. TV är inte på riktigt. I verkliga livet måste folk faktiskt lämna kaféet och gå till jobbet.

11. Var snäll mot nördarna. Chansen är stor att du kommer att jobba åt en.

Gårdagens nöje...

... låg i att klä ut Fredrik till en hipster he, he. Men en skönhet klär ju i allt.

Igår kväll...

... efter jobb så fick jag ett mail ifrån min ordförande i föreningen där jag bor. Tydligen hade det varit inbrott i någon av grannlägenheterna. Usch och fy. Jag blev sjukt nojjig och började genast att fotografera alla mina ägodelar av värde och intensivgooglade "lås på fönster".

Fredrik var här hemma och fick trösta mig lite. Men värre blev det. Mitt i natten vakar jag av ett konstigt ljud och det är fantastiskt hur snabbt man kan bli klarvaken när det väl gäller. Tack guuuud för att jag inte sov ensam.

Fredrik fick leka hjälte och gå upp och kolla läget. Ingen syntes till men min puls var en aningens hög så det var svårt att somna om.

I morse gick vi och kollade hur det såg ut utanför min lägenhet. Och jo men visst... nog har där varit någon som har försökt att bända upp mitt fönster. Jag tror visserligen inte att det hände inatt... men läskigt ändå.

Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra... sova med pepparsprej eller med en kniv under kudden. Usch... jag är inte alls pepp på det här.

Det är inte...

... var dag som du går och klipper dig och får känslan av att du har fått längre hår när du går ifrån frisören. Men jo... igår hände det. Så nu har jag typ page eller nåt. Nästan i alla fall.

Idag hade jag...

... sovmorgon och karln gick till jobbet innan jag hade vaknat. Men efter morgonduschen när jag gick ut i köket möttes jag av detta. Om han bara visste vad glad jag blev.

Dyra presenter och jox må vara roligt... men det här är romantik på hög nivå enligt mig.

Tittar man...

... på vår butik från håll så blir man nästan lite orolig. Hur psyko är egentligen personalen där... och exakt HUR rakt kan skor stå ha, ha (liiite i rörigaste laget på nedersta hyllan he, he). Men ja... vi gillar ordning och reda.

Jag fullkomligt...

... älskar breven som mannens mamma skickar. Jag funderar faktiskt på att spara och rama in. Töntigt men sant. Paula Bengtsson. Som musik i mina öron.

Herre gud...

... vilket fint välkomnande jag fick på jobbet idag. Fia satte upp vår alldeles egna Paula & Fia -skylt (vi jobbar ju sällan tillsammans så när vi väl gör det så får man fira)... sen möttes jag av en påse med mumsiga överraskningar från mina andra töser.

Ahhh... vad skulle jag göra utan dem?!? Jag skulle hur som haft det sjukt mycket tråkigare på jobbet. Jag blir ju nästan lite rörd när jag tänker på det.