Igår var ja inne på Tjallamalla, en av mina favoritbutiker. Jag älskar verkligen deras lite mer orginella kläder men kanske framförallt alla deras ursöta smycken.
Hur som... när jag gick där och lullade runt och suktade efter söta klänningar så såg jag helt plötsligt något hemsk. Där i ett hörn stod dom. Ett par låga Dr Martens!!!!
Ett par höga är jag helt ärligt själv väldigt sugen på att ha till hösten/vintern. Men låga... ishh!! Mer 90-tal än så blir det inte. Min kära pojkvän ÄLSKAR dock sina låga docs (läs mer om det här)... eller så är det bara så att han ÄLSKAR att reta upp mig med dom... who knows :P.
Ok, fine... till en söt kjol kanske de funkar... men INTE till halvpösiga nedvikta jeans på en kille!!! Ja, ja... till mitt förtret och hans stor lycka så är de iallafall tydligen tillbaka.
(Men ja... om en månad eller två kommer jag säkert själv sukta efter ett par).
Jag vet inte varför det är så. Men tydligen så är lägenheter som ligger på första våningen inte fullt så eftertraktade som andra.
Ok, jag köper att man kanske inte vill att folk ska se in och så... men de flesta ligger ju ändå en bit upp.
Min lägenhet ligger på första våningen. Dock inte utmed någon väg så det är kanske därför jag gillar det. Jag älskar att man nästan får en huskänsla när man öppnar upp och tittar ut genom fönstret. Saknar lägenheten dessutom balkong (som min gör) så känns det extra bra.
Så för alla som är ute på lägenhetsjakt... sluta rata första våningen... it's not so bad.
Jag och Andreas är inte direkt några hippa personer. Vi gläds åt det lilla och har en förmåga att snöa in på saker och ting (vi måste gå i Foo Fighters rehab nu tex.).
Så när vi hittade ett matställe vi gillade så blev vi helt lyriska. "Det var så nytt och exotiskt" :P.
Stället heter Vapiano och serverar italiensk "snabb"-mat. Du går in, får ett kort, går till olika stationer och beställer precis det du vill ha. Allt registreras på kortet och när du sen går hem lämnar du bara fram det och betalar. Inte nåt romantsikt ställe men väldigt god mat till bra priser och konceptet var klockrent.
Så kolckrent att jag satt hela kvällen och tänkte ringa min gamla chef (som jag också vet gillar italiensk mat) för att höra om han ville öppna samma ställe med mig i Malmö.
Tyvärr var jag för sent på det.... de ska redan öppna här i Malmö i november. Men vad gör väl det. Nu vet jag ju vart jag ska hänga i vinter.
Japp... då ska jag ge mig på att recensera konserten vi var på. Eller recensera är kanske att ta i... risken är ju att man blir lite partisk dessutom. Men, men... en liten återberättelse får det helt enkelt bli.
Kvällen började med att vi förtvivlat letade efter en pub att dricka öl på. När det är ca 30 000 extra människor i Stockholm på ett och samma ställe så är det inte så lätt som det låter. Det blev en smaklös öl på ett café och sen gick vi till hotellbaren eftersom vi bodde så nära.
Första förbandet ville vi verkligen inte se så vi drog oss åt Stadion hållet först vid sjutiden. Gatorna var fulla av folk och poliser fick eskotera oss över gatorna. När vi väl kom in var vi tvugna att ta en pre-konsert-kiss... vilket resulterade i att vi missade halva Band Of Horses spelningen (toakön tog väl en halvtimme). Men vi såg iallafall hitsen.
Efter det var det en 40 min av spänd förväntan. Personligen tror jag aldrig jag har sett så mycket folk på Stadion någon gång... eller någonsin på en konsert... (fast jag vet att jag har fel... jag har varit på större konserter... men det kändes så).
Vi trängde oss fram i folkvimmlet... men det som kändes långt fram visade sig vara för långt bak ändå. Den första halvtimmen av konserten tjurade jag för jag såg typ ingenting... grrr. Efter en liten flytt ut till sidan blev det dock mycket bättre (vilket jag borde veta vid det här laget efter alla konserter man varit på).
Hur som... en grym live konsert. Jag är ju inte något större fan av musiken men jag kan jämföra det med ex Bob Hund... inte nåt jag lyssnar på hemma men live är det fantastiskt. Det bjöds på en sjukt bra låtlista och fin allsång. Daves barn stuffade runt bak på scen och han själv var precis sådär trivlslig som man föreställer sig honom att vara.
Låtarna från nya skivan visade sig bli mycket bättre live och de gamla hitsen blev till allsång som inte ville ta slut. De spelade i dryga 2 timmar och sista låten blev givetvis Everlong. Ett perfekt slut så att alla kunde lämna Stadion med en euforikänsla (dock gjorde ryggen jäkligt ont som vanligt efter att man har stått upp en hel konsert).
En av mina bästa live-konserter helt enkelt. Lägger upp ett klipp för att ni ska få ta in känslan... dock inte jag själv som har filmat.
Ja, vi åkte ju till Stockholm för att kolla in Foo Fighters. Andreas favvoband och ett av mina frikort. Men hör och häpna... det blev mer än så.
Väl på konserten... vem såg jag då.... jo, Pelle i The Hives... ett gammalt frikort om jag inte minns helt fel. Men han var fin nu också... men jag vet inte riktigt vad reglerna säger... hur många frikort man får ha.
Dagen efter när vi skulle åka lite buss vem ser jag då... jo, Thomas Bodström!!! Ahh... även det en stilig man.
Ahhh.. så var men äntligen hemma på riktigt. Veckan har varit fantastisk och nu känner jag mig lite mer laddad än innan (jisses jag måste sluta läsa Blondinbellas blogg... känns ju som jag börjar skriva som henne :P).
Under veckan har vi hunnit med att shoppa, kolla konsert, öla, "fira" midsommar, åkt på vår fantasisemester i "Khao Lak", rimmat på Kaj Linna, kollat på allt för många Foo Fighters klipp på youtube, ätit chippa och majjo (inte tillsammans dock), övat på Andreas skånska (Jaa!) och hunnit med en och annan puss.
Så nu är jag redo att ta tag i vardagen igen. First things first... söka jobb!!! Ja... då kör vi!!!
Så då var vi äntligen "hemma" från vår lååånga semster i Stockholm. Det var en mycket lyckad tripp. Mycket öl, musik och storstadsförvirring.
Andreas och jag kan dock kanske vara de sämsta semesterfirarna. Vi kan ju börja med mig. Jag vantris så fort jag inte är på hemmaplan. För en normal människa så är en Stockholmstripp bara nåt man gör lite spontant... för mig kunde det lika gärna ha varit en jordenruntresa. Så igår när vi var tillbaka i Norrköping var jag helt slut.
Andreas däremot är lite mer "världsvan". Men jag har nog aldrig förr sett någon springa så fort av tåget och hem till sin katt.
Midsommarafton spenderade vi med att göra narr av oss själva och att vi kanske borde åka till Thailand och dricka Singha :P .... vi som verkligen älskar att resa och gillar värme :P.... NOT!!! (Ok, nu får jag väl tomater kastade på mig när jag säger att jag inte gillar att resa... det är liksom som när Ross i Vänner säger att han inte gillar glass).
Men vi jobbar på det. Nästa gång får det bli Göteborg.. och kanske TRE övernattningar!!!
Phu vilken tur.... det fanns Monki i Norrköping också!!!
O ja, rea som det är så tillät jag mig faktiskt att småshoppa lite eftersom jag är på semester. Ett sött sjalliknande jeansdiamdem och två par nya håsor (strumpor på skånska) fick det bli.
På onsdag gäller det. Då är det dags att kolla på Foo Fighters. Ärligt talat är jag inget jättestort fan av musiken men jag tror ändå att det kommer bli en konsert som heter duga. Att jag sen är lite hemligt kär i Dave Grohl gör ju inte saken sämre.
Han är inte bara snygg utan (tror jag) rolig också. Sen blir han ju sjukligt het när han verkar vara en god familjefar som fortfarande är kär i sin fru. Okej... kanske bara tjejer i 30-års åldern som går igång på sånt.... men att se Dave köra en tvillingvagn är ju nästan porr för mig :P.
I sommartid börjar hetsjakten på rökare. Du får arga blickar på dig när du sitter på en uteservering (de inte antirökarna har tänk på är att vi har suttit där hela vintern också så ja... man kan alltid hävda att vi satt där först :P), folk blir arga om man röker på balkonger för de får svårt att andas av röken (fast att de mer än gärna grillar VARJE dag heeela sommaren) osv, osv.... jag kan göra långa inlägg om detta men det känns lite onödigt.
Ömsesidig respekt är det som gäller!!!
Hur som... jag kom just på att ibland får rökare alldeles för lite creed. Jag kan säga så här... hade det inte varit för att jag hade varit ute och rökt nyss (och en annan kväll i veckan)... ja, då hade någon av mina grannar fått sina cyklar stulna.
Så ja.... rökare är inte bara dåliga för samhället... tänk på det när ni cyklar till jobbet nästa gång.
Kan vara ett av de jobbigaste momenten med att ha ett distansförhållande. Att sätta ihop outfits för en hel vecka när man inte vet vad det blir för väder är inte så lätt som man kan tro.
Låt säga du har en sjukt fin klänning... men nej då kan du inte ta med den... för de skorna du packat med matchar inte... och du kan ju inte ta med 17 par skor... eller jackor.... jobbigt, jobbigt.
Här är två outfits jag fått ihop ialla fall. Bara fem kvar....
När jag ser sånt här får jag stor lust att leta fram virknålen och köra igång. Sååå fint!!!
Jag vet en liten dam vid namn Evelina som säkert hade gillat att leka med de här kakfaten... tyvärr kommer jag väl inte hinna virka ihop nåt till hennes födelsedag... men till jul kanske :P.
Gillar man kakor och hantverk så måste man ju bara kolla in Twå små.
Igår var jag och hälsade på det nya tillskottet i Bondesson-klanen. Eric ska han heta. Storebror röstade ju på det, Saade diggare som han är. Fast det var nog inte riktigt bara därför men, men.
Eric var pytteliten och söt och jag klarade hålla honom i säkert tre minuter ha, ha. Det är ju lite ovant och bebisar är ju ganska mammiga. Men det gick bra. Hans rumpa fick typ plats i ena handen.
Tyvärr fick jag inte ta med honom hem men, men.. sånt är det.
Du märker att du börjar bli tant när du inte riktigt har koll på modet :P.
Ok, riktig SÅ illa är det kanske inte. Men jag fick ju en craving härförleden (ett av mina favvo ord på skånska) efter en svart långkjol.
Hur svårt kan det vara att hitta tänkte jag... men jo du.... det var inte så lätt. Är man lite rund om mage och lår så behöver du ju en större storlek.... detta innbär dock att kjolen även blir längre. Vilket jag INTE behöver då jag har korta ben. Phu ja....
Men så hittade jag en igår på Gina Tricot... listig som jag var gick jag dock dit idag för då började deras rea hö, hö, hö. Väl där stog jag och velade mellan två storlekar. Tillslut tog jag den som jag tyckte satt bäst i midjan.... men nu till problemet.... när jag kom hem började jag funder på om min kära långkjol var för kort?!?
Låter knasigt men ack så irriteraden. Det handlar nog enbart om någon centimeter men jag känner inte att jag får till den rätta looken som jag var ute efter liksom. Grrrr....
Ja, har du inga problem så skaffar du dig. Förhoppningsvis står inte någon modepolis på gatan med tumstock.
En liten fråga bara.... hur många gånger kan/ska man hälsa på sina grannar under samma dag?
Jag är inte någon sån där småpratare direkt... ok, med vissa grannar byter men en del fraser... men när du har mött/gått förbi en granne ett par gånger och sagt "Hej!" under samma dag så börjar man nästan känna sig dum.
Hur många gånger ska man hälsa liksom? Är det någon som har ett bra svar så får ni gärna höra av er.
Gahhh... idag är en frustrationsdag. Jag var nere på stan för att upptäcka att ja, typ alla affärer har rea!!!
Ett sant rea-proffs som jag är så kändes det lite i hjärtat när jag inte kunde springa runt och fynda. Ok, HM rea osv kan jag vara utan... men på ex Weekday och Monki brukar jag ju kunna köpa kläder för resten av året typ.
Ja, ja... I blame the a-kassa. Jag får helt enkelt se till att hålla mig innanför dörrarna på min lägenhet så jag inte gör av med pengar.
Men gahhhh... den där svarta långkjolen ville jag vekligen ha... *mutter*.
Många har skrattat åt mig när jag har beklagat mig över att direkt efter att jag har tränat så känner jag mig som tjockast. Magen bara putar ut och allt är svullet. De flesta brukar tydligen känna sig lite smalare efter träning.
Men äntligen har jag hittat fler i min situation (vad gjorde man innan man hade internet :P). Alla har ju trott att det sitter i mitt huvud.... men nja... snarare är det kanske så att det gör det på dem som känner sig smalare efter träning.
Nu när jag tänker efter så är det ju helt logiskt att man blir lite "tjockare" efter träning.
1. Magen kommer igång och jobbar (tarmar och sånt menar jag nu).
2. Musklerna blir tunga och trötta.
3. När man blir varm så blir du svullen.
4. Kroppen samlar på sig vattnet som den förlorat under träning.
... tryckaren vägen? Känns som att den försvann så fort vi gick in i 2000-talet. Lite tråkigt tycker jag.
Därför blev jag extra glad när jag såg att de ska startat en ny(?) klubb på Debaser i sommar, "Slow Fox". Där kommer man kunna dansa tryckare så mycket man vill.
Undrar om där kommer finnas ostbågar så man kan kleta ner ryggen på varandra efter man har ätit också?!?
Själv är jag en sån där "slöing" som typ säger "Hej!" eller "Hallå ja!". Förutom när det är mamma som ringer då vill säga... hon har ännu inte riktigt greppat att jo jag ser att det är hon som ringer men enligt den mer traditionsenliga uppfostran om artighet så ska man alltid svara med namn. Så då gör jag det. Givetvis även när jag inte känner igen ett telefonnummer.
Men detta tar mig nu till mitt huvudsakliga ämne i det här inlägget. Förr i världen var det väldigt många som svarade med bara sitt telefonnummer. Min kära farmor är en av dom som än idag använder sig av detta "svarssätt". Nu är hon ju 92år och utan mobil. Men ändå... jag tycker att det är lite coolt.
Så coolt att jag funderar på om man själv skulle börja använda mig av detta lite mer "retrosvarande". God knows i löv retro. Nu har jag ju dock inte någon hemtelefon utan bara mobil. Men jag kan ändå se tjusningen i att få säga:
"Noll sju noll.......sex fyra!"
Viktig är bara att om du nu vill prova detta svarssätt så måste man gå upp i tonläge i rösten under de sista siffrorna. Bara en lite parantes. Då låter det mer öppet och välkomnande. Jag tror retrosvaret har potential att bli sommarens nya innegrej.
Telefonen på bilden har jag lånat från min kusin och den visar hur min farmors telefon ser ut idag, och som den såg ut.... ja när vi var små och pimpade den med klistermärken. Fantastiska klistermärken som varar i 25 år.
Nej, jag har inte öppnat nån bloppis (fast det kanske man borde)... men jag har just kommit på en av mina stora färdigheter.
Jag har grymt lätt för att fastna i menlösa tv-shops reklamer. Både hemma och på gymmet. Jag kommer på mig själv med att stå där och tänka "Ooo en sån skulle man ha...ooo gud vad fort det går att göra sallad".
Jag har aldrig och kommer nog aldrig heller att köpa något därifrån. Men jag vet inte vad det är... jag tror jag fashineras av att det är någon som liksom suttit hemma och uppfunnit nån "fiffig" grej.
Reklam för träningsredskap går dock fetbort. Det känns liksom som ja, de är säkert bra... men om du inte orkar motionera annars så kommer du inte göra det sen heller bara för du har en träningsmaskin under sängen. Och så står där alltid nån elitidrottare och flashar.... ofta han använder en abtrainer or whatever.
Redskap för matlagning och städ däremot... i löv!!!
Sugen på sallad på 30 sekunder?!?
Jag går igång var gång de visar hur de ångar i badrummet... löv.
YES! Då var den igång. Weekday rean. Brukar ju inte börja förens efter midsommar men det kanske blir mer då, vem vet.
Jag hittade inte jättemycket, men det är ju bra med tanke på mitt ekonomiska läge just nu. Två tröjor fick det bli för 35kr stycket. Sen lyxade jag till det med att köpa ett armband också. Big spender Paula.... 150kr allt som allt tyckte jag ändå var okej.
Idag tog jag mig en tur ner på stan för att kolla läget. Mycket studenter blir det ju. Men jag tycker att det är härligt att se. Blir lite nostalgisk och sentimental.
Så jag satte mig och tog en fika (ja, jag tillhör de där weirdosen som tycker att det är helt ok att sätta sig ensam och fika) med en islatte och spanade in de lyckliga ungdomarna.
Och helt ensam var jag inte... fick en liten ulltuss som sällskap.
Nya "måsten" i inköpslistan. En svart långkjol och en hatt.
Ja det låter kanske inte så lattjo men jag såg en tjej på bussen som va SÅÅÅ fin i det... och typ en lite halvtrashig vit t-shirt till. Så ja... nu ska jag drömma om det.
Jag fastnar ofta i att jag tror att man måste vara pinnasmal för vissa outfits... men just nu orkar jag faktsikt inte bry mig om det. Tror dessutom att det kan vara bra för mig som HATAR värme och lätt blir överhettad. Om jag har tur så kanske det finns kvar nåt sånt på reorna som startar efter midsommar.
Japp... det är ju ingen hemlighet att det är min favvoaffär. Men nu ska de ut på festivalturné. Och då har de passat på att göra festivalkit.
Eftersom jag inte kommer åka på någon festival i år (*mutter*) så får jag väl fejka och köpa i stan istället. Om jag inte läste fel så skulle grejerna finnas i butik från och med den 9e juni. En ny tandborste kan man väl få unna sig.
