Ohhhh...

... the horror, the horror... för någon som alltid har älskat sina små bröst men nu måste gå upp en storlek till. Som om det inte vore nog att jag redan har gått upp två kupor de senaste månaderna liksom.

Jag hoppas verkligen att du är hungrig Kurt.

Det är...

... alltid trevligt när gammal hederlig ärlighet uppskattas.

Mitt nya kvällsnöje...

... är att chatta med Elias. Han är riktigt duktig och det är alltid kul att snacka lite skit. Han har ju inget eget Facebook så han får låna syrrans, och nöja sig med att chatta med sin gamla moster he, he.

En sån här...

... tårta kanske jag borde önska mig när jag fyller år nästa gång?!?

Jag visar...

... upp Debaser för Lill-Kurt.

Tanken med...

... mammas besök var att vi skulle leta upp lite kläder till mig. Om inte annat så behövde Fredrik en paus ifrån mina raseriutbrott i butikerna så ja... mamma fick ta över stafettpinnen.

Tyvärr gick det inte bättre den här gången heller. Gahhh... jag får krupp. Det tär nåt hemskt på humöret att gå runt och känna sig ful. Så jag bröt bara ihop en tre fyra gånger... inget konstigt med det he, he.

Men Lill-Kurt däremot... han drog hem vinstlotten. Det var kampanj på Polarn O Pyret... så om man köpte tre plagg så fick man 30% rabatt. Så mamma köpte lite och jag lite. Sen hade jag dessutom ett presentkort som jag fått av jubbebrudarna när jag fyllde åt... wiii.

Så ja... nu har han nog så mycket randiga kläder som han behöver.

Mamma på besök...

... i Malmö. Här äter vi lunch på Satori... bilden är tagen minuterna innan mamma sätter maten i halsen och hojtar:

-Men herre gud... där är ju Mikael Wiehe!!!

Ja... en stor dag helt enkelt för ett Mikael Wiehe fan av det större slaget he, he.

Bilder som...

... Fredrik skickar till mig som uppmuntran ha, ha, ha. I löv it.

De senaste...

... veckorna har varit riktigt jobbiga så i fredags fick Fredrik rycka ut så jag slapp att vara ensam under natten. Tyvärr hjälpte det inte så mycket... men alltid skönt att veta att man har någon där när man är ledsen.

Så jag gick till jobbet minst sagt utmattad. Men Fredrik var hjälte och städade upp hemma i min lägenhet inför visning precis så som jag ville ha det. Jag kan inte med ord beskriva vad det betydde för mig.

Så... jag tog till ett billig knep och köpte tre röda rosor till honom. Pojkar är minsann också värda blommor ibland. Särskilt när det offrar allt enbart för att du ska må bra.

Efter jobbet blev jag hemkörd till hans lägenhet, nerbäddad, matad och nattad. Det ni... det är kärlek det.

På Caroli...

... har vi riktiga brevduvor he, he. Om inte annat så höll den här lilla pippin på att skrämma ihjäl mig när jag kom till jobbet. Men, men...

Så här...

... beskriver andra människor min braiga man. Äntligen har jag hittat någon som är lika knäpp, har fixa idéer och är lika envis som jag själv är.

Jag har...

... tidigare fnyst bort alla kommentarer då folk har påpekat att jag kommer att vara gravid under sommaren och hur jobbigt det kommer att vara. Äh... har jag tänkt.

Idag tänkte jag om. Den här värmen kommer att ta dö på mig. Jag har varit helt väck och illamående. Dessvärre var jag ju ändå tvungen att gå ner på stan en snabbis för att skaffa mig i alla fall ett par lite svalare byxor.

Och det var även allt som fanns... ETT par svala brallor på H&M... eller ja, en modell. Så ja... det fanns bara två par kvar i hela stan. Men... eftersom jag nu fick hoppa i ett par i storlek 46... jo, ni läste rätt... 46... så fanns där ett par kvar på Gustav till mig. Phu...

Kommande bild får illustrera hur jag ser ut just nu... och typ varje morgon.

Jag försöker...

... att planera vårt kommande kompakta boende med Fredrik.

- Vi måste köpa någon slags byrå att ha längs väggen så vi har mycket förvaring.
- Ja, typ Ikeas Malm he, he...
- Ja. De rymmer mycket.
- Eh.... skojar du nu?
- Nej.
- Ja, jag vet inte... jag blir ju lite förvirrad när du börjar prata om Ikea-möbler.

He, he, he... stackarn är inte van... antar att Paula föreslår möbler från Ikea inte händer varje dag. Men, men...

Så här...

... fint har Fian gjort det i butiken idag. Tyvärr förstörde jag hennes fina bild genom att försöka att hoppa in i den från sidan he, he. Jisses... jag har nog inte sett en fulare bild på mig själv på länge.

Jag är som...

... ett barn. Igår kom Fredrik lite otippat hit efter jobbet. Vilket resulterade i att jag somnade som en stock vid 21.30 och vaknade typ 12 timmar senare.

Inga panikattacker, inga mardrömmar... bara soooov. Zzzz...

Han körde härifrån vid 0600 i morse, men det tror jag knappt att jag märkte. Men då hade jag i alla fall fått sova hela natten.

Lite tramsigt att inte kunna sova själv... men, men. Nu är jag förhoppningsvis lite mer utvilad och jag tror att nattens ruvning har gett magen ett nytt ökat omfång he, he. It's huge!

Kurt fjäskar lite för Fredrik.

Sen vill jag bara...

...påpeka att det här är pappan till min bebis... mmm mmm mmm... Lite lagom nöjd är jag. Han är så fin!

Okej...

... jag tar tillbaka att Kurt ska få guldstjärna för att jag inte har gått upp i vikt. För jisses... det känns som att han äter upp mig inifrån.

Igår somnade jag på dagen. Vaknade helt orkeslös. Åt en pizza men kroppen tog på något konstigt sätt ändå inte upp energin.

Idag var det likadant när jag vaknade. Kändes som att jag hade sprungit ett marathon. Helt slut. Och så har det varit hela dagen. Har typ känt mig svimfärdig.

Jag fick äta en stor bulle när jag skulle ha möte med chefen och till lunch fick det bli pasta med gräddsås. Så jo... kroppen är smart och säger ifrån. Den vet vad den behöver.

Saker som...

... du vet kommer att hända... men som ändå känns lite jobbigt när det väl är på print. Men, men... nu är det i alla fall klart och fixat.

Idag har vi...

... varit hos barnmorskan och kollat läget. Lill-Kurt är en exemplarisk bebis. Om inte annat så sparkade han till barnmorskan när hon skulle klämma på magen he, he.

Hjärtat lät fint, magen låg på mitten av växtkurvan och mina värden var bra. Jag har än så länge bara gått upp ett kilo så Kurt ska få en guldstjärna sen när han kommer ut. Man ska inte klaga när man har en bebis som är smart nog att ta av det som redan finns. Tyvärr känner jag mig dock tjockare än någonsin men, men...

Vi fick även tid för föräldrautbildning... vilket ska börja i augusti. Känns sådär... bebisen ska ju komma i augusti. Sen finns det klart inte plats och tid för allt och alla när man bor i storstan. Bara att få föda barn i Lund eller Malmö känns som att du måste vara kunglig för att få göra. Tydligen är Lund nästan omöjligt att få plats på... och Malmö stänger varannan dag då det är fullt. Nice.

Älska sjukvård i storstan. Not.

Barbamamma i v26

Dagens pepp...

Livet är inte...

... alltid som på film... för att citera min käre pojkvän. Och nej... det är det verkligen inte. Vi skulle gå på bröllop i lördags... men efter att ha haft tre helvetes veckor bakom mig så nej... det gick bara inte.

Jag är så långt ifrån den sprudlande mamman som det lyser om. Jag är däremot sjukligt ängslig, ångestfylld och lipig. På jobbet går allt bra tack och lov... och även under de få tillfällena som jag får vara med Fredrik i veckan. Men annars... fyyyy...

Så vi tog beslutet att jag fick stanna hemma och vila. Men vi började ändå dagen med en promenad och frukost i solen.

För att dämpa mitt dåliga samvete över att Fredrik har lyckats att skaffa sig en psyko flickvän så bjöd jag honom på finfruskost på Café Fahlmans och tog honom med ner till hamnen för att kolla på en stor båt (bådar gott inför föräldraskapet det här he, he). Jag kan även ha lovat att Lill-Kurt får heta Bengtsson när han kommer ut. Fast... det vill jag ju ändå.

Nä, vi äter...

... inte alltid finmat. I fredags efter att Fredrik hämtat mig på jobbet vid stängning och vi svängt inom lägenheten för att städat inför visning, så fick det bli Burger King. Icke att förakta.

Givetvis är ingen måltid komplett utan fotografering utav mat samt pojkvän.

Det här...

...med att vakna på fel sida he, he...

Här om dagen...

... blev jag nästan lite rörd. Jag såg på Facebook att mitt ex hade gillat en länk som handlade om hur man aldrig får se stolta tjejer med före och efter bilder när de har lyckats gå upp i vikt efter en ätstörning.

Så... det kändes fint i hjärtat att se. Att även de som varit med runt om dig en gång i tiden aldrig kommer att titta på en mager tjej på samma sätt igen. För de vet vilket helvete som ligger bakom. De ser istället viktuppgång som en bra grej.

Och... lite häftigt att man ibland glömmer bort hur man själv har satt spår i andras liv... och hur man har fått dem att se på världen lite annorlunda.

Idag efter...

... att jag hade tokstädat lägenheten inför visning så fick jag ju så snällt bege mig ner på byn för att fördriva tiden. Man kan ju inte vara hemma när man har visning.

Så jag tog mig en "bagad pära" på Grafitti och slog en lov in på Harmoni Barn. Där hittade jag två små brallor till Kurtan. Heter märketn "Bäbis" så kan man ju bara inte låta bli att slå till.

Det var halva priset så det fick bli två par... och de är ändå i olika storlekar så han kan växa. Eller så är han redan lång... risken finns ju när han har en farsa som är uppåt 190.

Jag känner att jag redan börjar lägga mitt egna outfit tänk på Kurt... köp lite dyrare och roligare brallor... sen kan man köpa vita t-shirtar... eller i hans fall bodysar på H&M. Sådan mor sådan son...

 

Alltså jag...

... vet inte hur jag har lyckats. Den här orkiden fick jag av Fredriks mamma när jag fyllde år. Så... alltså har den blommat i två månader... TVÅ månader!!! Det är sjukt. Jag som tar dö på kaktusar.

Ja, ja... fin är den hur som. Och nya blommor är på g...

Har man...

... en mamma som gillar klassiska designprylar och att spara pengar... ja, då får man räkna med att det är sådana här saker som kommer att pryda ens rum.

Jag hittade den här klassiska sparbössehunden formgiven av Stig Lindberg på Emmaus idag. Så det fick följa med hem. I den kan Kurt spara sina slantar så han en dag kan köpa en lika tuff cykel som pappa har.

Nej men...

... då visningsstädar jag lägenheten för femte gången då... börjar bli lite lagom trött på det här. Pust...

Efter att ha...

... sett sjuttioelva bilder från Satori på instagram från alla möjliga så tyckte jag nu att det var på tiden att vi också gick dit. Finns det ett nytt veggoställe i stan så måste man ju passa på.

Det är väl mer ett lunchställe och café kanske... men för en middag en vardagskväll efter jobbet så funkade det perfekt.

Jag åt linssoppa och Fredrik tog en pizza. Båda var mycket nöjda även då jag sneglade på deras afternoon tea buffé som de tydligen har var onsdag mellan 16-19. Men, men... jag kan ju tyvärr inte leva på kakor.

Jag är så evigt glad att jag har träffat någon som tycker om mat lika mycket som jag själv gör... och som äter ALLT! Vi satt och försökte att peppa oss själva med att vi minsann måste se till att Lill-Kurt också lär sig att äta lite annorlunda mat. Vi kommer ju få krupp om man måste äta köttbullar på Ikea var dag. Men, men... det är lätt att säga det nu.

Mitt nästa projekt kommer dessutom bli en bok med enbart bilder där Fredrik äter på olika ställen he, he.... neeee... men just nu känns det som att jag har typ 1000 sådana bilder i min telefon. Ja, ja... han får väl fota mig nästa gång.

Godaste pizzan i Sverige enligt Fredrik.

Behöver jag...

... säga mer än att jag fulkomligt VANTRIVS i min "nya" kropp... ja efter att ni har läst texten nedan.

Jag vet att man fömodligen inte får lov att säga så men gahhh... jag är så extremt äcklad av mig själv. Saken blir inte heller bättre av att det inte finns några kläder att ta på sig som du tycker om.

Min klassiska outfit som jag har på mig 95% av alla dagar består nu av en nike sportbh (turdorna är ju gigantiska i en vanlig), ett par illasittande stretchjeans från HM som åker ner på baken så fort du rör dig, ett par illaluktande stödstrumpor (eftersom du inte riktigt har råd att köpa 14 par så du har rena var dag), för små trosor (the ass bara växer och växer) och sen så kör vi en tradig vit t-shirt till det. För att toppa kör jag ett par slitna sneakers som är de enda jag kan ha mina inlägg i som jag behöver för knän och rygg... så ja... vi får köra på dom.

Folk som säger att äh det är bara att köpa vanliga kläder fast i en större storlek... de har nog aldrig varit gravida. Usch och blä. 104 dagar kvar... 104...

Min personliga favorit är det sk blåaktiga nätverket.

Kärlek är...

... när din kollega ska gå på lunch, men hon kör fram paketen som tidigare kom levererade till butiken åt dig så att du ska slippa bära.

Fredrik laddar...

... och går in för det.

Den när man...

... känner hur det rör sig i magen och tänker skit också... håller jag på att bli dålig i magen... men sen kommer på att ahhh... där är ju en bebis he, he.

Weekday.

Jag antar...

... att jag borde redovisa mitt Köpenhamnsbesök. Så ja... jag kör.

Jag var ledig och Fredrik hade tagit semester dagen till ära. After all... kvällen innan kunde jag höra ljuva toner från badrummet i form av Justin Timberlakes "Cry me a river" hi, hi, hi. Så ja...

Jag började dagen med att klippa mig... vilken var en miss (jag ser nu ut som en tuff Oscar Linnros... sooo 5 years ago)... gud vad jag grämer mig (jag önskar mig ett jobb där det inte är speglar ÖVERALLT som påminner en). En snabb lunch och sen tåget över till Köpenhamn.

Men nu ska ni inte tro att livet är helt lätt för den som tänker åka på utflykt med en gravid kvinna. Nej då... om jag kissar ofta i vanliga fall så var det nu typ... katastrof. Tur i oturen så har jag en förstående man.

Vi letade febrilt efter en klänning till mig eftersom vi ska på bröllop. Tyvärr utan att lyckas. Vi tog oss en fika och fortsatte att knata runt.

Fredrik styrde upp allt så det var skönt... men efter att ha gått hela dagen, tagit tåget ut till Österport, gått ännu mer för att sedan komma fram och inse att det inte fanns någon mat till en icke köttätare. Nja... det blev lite för mycket för mig.

När de inte ens kunde tänka sig att göra en hamburgare utan kött med sallad o dressing... så fick jag snällt nöja mig med ett korvbröd. Mums. Till saken hör att äter jag inte så mår jag sjukt illa. Så vad gör man... jo, som tjej sätter man sig och tar till lipen. Jag var ju så trött och hungrig. Stackars Fredrik.

Men... han hade i alla fall lyckats med att få de absolut bästa platserna så jag slapp få panik. Sen ska jag ju inte säga att jag mådde direkt bra... 10 timmar utan mat funkar sådär. Men jag kunde sitta och så fick jag sippa på vatten.

Sen glömde jag klart bort all misär när Justin kom upp på scen. Jisses vilken karl. Första halvan var grym... sen tog de lite knasigt nog en paus på 10 min... mysko. Vi va kvar ett tag till men sen fick vi så snällt knata hem så vi inte skulle missa sista tåget. Fredrik skulle trots allt upp vid sex dagen efter.

Så hur eller hur var det en trevlig dag. Men ja... jag får väl bara inse att jag kanske inte har den orken och tålamodet som jag brukar ha... eller hum.. äh jag vet inte. Det har jag kanske aldrig haft.

En outfit...

... som jag drömmer om just nu. Lill-Kurt har lovat att han ska köpa den till mamma så fort han kommer ut. Så det så...

Det här med att...

... vara gravid hade varit en baggis... om man fick dra i sig en vinare då och då...

Men ooo...

... jag har ju nästan glömt att berätta om helgens höjdpunkt. Fredrik kunde för första gången känna en spark på utsidan av magen. Wiii.

Jag däremot vaknar ju av dem. Så i natt sov jag inte särskillt mycket. Sen va jag lite hungrig och pepp eftersom jag hade blivit lovat att bli bjuden på brunch i Hembygdsparken i Ängelholm på söndag förmiddag.

Sagt och gjort så åkte vi dit. Mös... och Fredrik fick en preview av vad som komma skall... dvs färskt bajs på arm. Denna gången var det dock från en fågel he, he... men ja... lika bra att öva liksom.

Sen åkte vi till Höganäs och solade och åt glass.