När det killar i halsen...

... vill man gärna hosta. Detta är dock svårt när man har bihålsinflamation och nackspärr. När man har bihålsinflamation och nackspärr vill man gärna lägga sig ner och vila. Detta är dock svårt när man har hosta. Moment 22.

Den här påminner mig...

... om en trevlig utekväll i somras när jag var bombsäker på att jag hade blivit bestulen på min telefon he, he.

Hostan from hell

Jag är så trött på det här. Jag vill vara frisk och kunna jobba. Idag gick jag givetvis till jobbet då det var inventering. Det hela gick helt okej i början men sen.... host, host, host.

Jag hostade så att tårarna rann och mina ögon blev blodsprängda. Min kollega var dock snäll och höll ställningarna i butiken och gick och köpte tröstlatte till mig.

Har man väl börjat inventera så måste man ju göra det hela klart. Phu... men när jag sen ringde chefen för att rapportera hur det hade gått så skickade hon hem mig. Hon hörde nog att jag inte mådde så bra.

A ja, nu sitter jag hemma och hostar istället och underhåller mig med att spela Hugo på min telefon. Roligt, roligt. Imorgon blir det ytterligare en inventering i tystnadens tecken (så fort jag pratar eller anstränger mig så sätter hostan igång).

Kolla Marie...

... jag har köpt mig en uggle-mössa :D!!!

 

Man brukar säga...

... att det kostar att ligga på topp. Jag skulle vilja säga att det kostar att ligga på otopp he, he. Jag tänkte ju såhär.... ooo en helg då jag är sjuk. Bra. Då gör jag inte av med några pengar.

Men tji fick jag. Sjukmat, medicin, halstabletter i mass, doktor.... och idag en värmekudde för min onda nacke. För att inte tala om bortfall av inkomst.

Men, men... idag var jag på jobbet iallafall. Jag överlevde mina två ensamjobbande timmar och satt och fipplade på årsschema sen. Det gick bra tills det att nacken gick i lås.

Så nu håller jag tummarna att det rättar till sig under natten. För imorgon då smäller det. Då är det inventerig!!! Wohooo. Ganska bra ändå.... så slipper jag vara ute i butiken och prata. Kollegorna njuter :P.

När jag var...

... låt oss säga i yngre tonåren. Ja, då tjatade jag ut min kära mor för jag vill ju bara såååå gärna ha ett par Dr Martens. Svaret på tjatet var för det mesta att jo... sådana får du köpa den dagen du tjänar egna pengar.

And so I did.... and so I did he, he... ja, jag köpte till och med två par he, he. Man ska lyssna på sin mamma... hon har för det mesta rätt.

Världens fulaste...

... hund. Men ack så rolig he, he. Eller inte. Men, men... jag började skratta iallafall. Man kanske borde köpa en för deppiga dagar?!?

Jahapp, ska man ta sig samman...

... och packa upp den där förbaskade telefonen då kanske he, he. Jag tog mig utanför lägenheten idag för att leta reda på ett skal. När jag först gick in på Apple Store fick jag dock en gigantisk hostattack och fick så snällt gå ut igen.

När den lugnat sig tänkte jag att jag provar att gå in i en annan affär... men den dära värmen alltså... jag höll på att hosta så att jag kräktes ute på gatan. Usch. Som tur var slutade hostan och jag kunde iallafall shoppa en julklapp och två fina till mig själv he, he. Kökshanddukar är alltid bra att ha... särskillt eftersom jag just nu leker pimp up my kitchen.

Efter det gick jag till Design Torget... och vad hittade jag där... om inte ett skal till min telefon... wohooo. Jag vet förvisso att tomten ska komma med ett finfint men jag tänkte att det kunde ju vara trevligt att använda telefonen innan dess. Om inte annat så min snälla pappa kan ta över min gamla efter att han har hjälpt mig att kolla upp kylar osv.

Så... nu ska vi se... när tror ni att jag har packat upp den.... till nästa år? Ja, något sånt kanske. Hata teknik.

Den moderna...

... och ganska nyttiga önskelistan.

Det är inte alltid roligt...

... att vara vuxen och bo själv (okej, jo de gånger man får lov att äta glass till kvällsmat och man vet att ingen kan säga nåt he, he). Detta upptäcker man ganska fort när man är sjuk.

I torsdagskväll låg jag med tre täcken på mig, mössa, sockar och tjocktröja och gnydde efter mamma he, he. Fy sören. När man inte kan röra sig och allt du vill är bara att någon kommer med ett glas vatten och en alvedon.

Men nej, nej... så funkar inte vuxenvärlden. Den ser mer ut som så att först och främst måste du se till så att allt flyter på på jobbet (nu var ju tack och lov det absolut inga problem). Behöver du mat och medicin så är det bara att snällt knata ut med 39 graders feber och gå och handla. Det är ingen som städar eller lagar någon riktig mat till dig heller. Ensam är inte stark helt enkelt.

Extra irriterande är det när man får alla de vanliga "trevliga" "helg-smsen" på fredags och lördagskvällarna och de otroooligt intresserade männen vill umgås medans jag mest vill dö i mina egna hostattacker. Då blir man plötsligt väääldigt ointressant. Gah... jag ska stänga av telefonen alla fredags och lördagskvällar framöver tror jag. Bitter... jepps... men är man sjuk så är man he, he.

Men... jag tycker att Samantha sammanfattar det hela väldigt bra.

Det går åt rätt håll

Febern är nu borta. Jag kan nästan svälja. Hosta har tillkommit. Även en lätt släng av nackspärr efter för mycket soffliggande. Jag borde nästan flytta tvn men ja... bor man i en liten tvåa så är det inte så lätt.

Hur som... det var lägesuppdateringen på sjukfronten.

Det enda trevliga med det här är att töserna på jobbet är grymma och styr upp schema osv helt själva. Jag är grymt imponerad.

Jag är även rastlös som få och lite äcklad av mig själv. Du blir inte direkt snygg när du är sjuk. Dessutom svettas jag som en gnu så fort jag sover. Det är iofs bra med tanke på att det är så febern försvinner. Sen har jag ju levt på glass och socker... vilket inte direkt ger dig en kick för självförtroendet. Men vad ska man göra...

Ja, ja... påminn mig bara att jag aldrig borde föda barn iallafall. Jag är inte mkt för det här med att ha ont i kroppen. Jag får panik.

Nu fortsätter dagen i soffan. Sen får vi se vad för spännande saker som dagen har att ge. Jag håller tummarna för sledna repriser på tv.

Det är så skönt att veta...

... att man har omtänksamma män i sitt liv he, he. Eller inte...

Varför bluggar hun ente?!?

Jo... tydligen har jag överskridit gränsen för gratisbilder man får lov att använda i sin blogg. Betala... nja... jag vet inte. Har iofs inte kollat vad det kostar men ja...

Men jag kan ju göra en lite uppdatering om livet ändå.

Just nu:
- 39 graders feber... har ont överallt och är hemma från jobbet.
- Går i kylköpartankar... Smegbesatt javisst.
- Jag vill ha en halsduk från Carin Wester.
- Jag har fortfarande inte packat upp min nya iphone som ligger i hallen.
- Lyckades spackla igen hålen i köket här om dagen... två år senare efter inflytt.
- Helgen blir lungt med tanke på febern.
- Äter bara socker och godis för något annat får jag inte i mig.

Jepps... that's it.

Ibland är bara dagar...

... helt great. Jag vaknade av ett sms från en trivslig man, fick besök på jobbet av en gammal kompis med mustasch och sist men inte minst hade jag möte med chefen. Och ja... vi fick beröm så det hette duga. Man blir ju så glad och stolt.

Förhållandesnack

Koversation mellan Elias 5½ och Paula 31½:

- Hur går det med tjejen då? Tilda hette hon va?!?
- Ah nja... hon har ju börjat skolan nu så det funkade inte riktigt.
- Okej... har du nån ny på g då?
- Ja... Ella... men hon är bara fyra år.

Distansförhållande vet vi ju alla att det inte funkar liksom he, he. Ålder däremot... har ju faktsikt ingen betydlese.

Fotbollsklipp

Ja, tro det eller ej. Men jag har varit ute och spelat fotboll. Eller jag har mest filmat. Ytterst viktigt är att man får med både straffläggningen men även själva "reprisen" i slow motion. Om ni kollar på klipp nummer två så kommer ni få se någon som verkligen har övat in det här med repriser ha, ha.

Man blir inte äldre...

... än vad man gör sig. Idag testade jag på att pendla från Ängelholm till jobbet. Inte jätteroligt. Men mamma hade fixat matsäck inför turen och lunch att ha med mig på jobbet hi, hi. Frukt och kaka ingick givetvis också.

Nu är det dags...

... att göra önskelista till tomten. Bara så ni vet. Vi har blädrat, pekat och satt kryss. Jag undrar vad jag får.

Mini-me

Att bo hos mamma

Nu har jag bott hos mamma i några dagar. Här blir man inte äldre än ja,.. hum... minst är jag iallafall he, he. Jag har ätit lyxig frukost, sovit i de lakanen som mamma bäddat med (eftersom jag tyckte att de var coola när jag var tio) och blivit bjuden på tacomiddag (för det var även det tufft när man var tolv).

Sen har jag hängt med kidsen också så klart. Bilder kommer givetvis på det också he, he. Nu är jag hemma i min egen lägenhet igen och njuter av stambyte... eller inte. Det bästa av allt är att toaletterna på gården är låsta och någon info om hur man kommer in har inte gått ut. Jag kissar snart på mig men ja... jag får väl gå och knacka på hos någon granne och höra vad som händer.

Fint välkomnande på jobb

Kärlek eller tönt?

Vilken mössa ska man välja? Jag vet inte. Jag kommer förmodligen vela fram tills i vår då jag inte behöver anävnda någon mössa men, men. Finingarna kommer från Treat Clothing.

Mer Paula än så här...

... blir det nästan inte. Nu är det häääär. Mina fina glasögon. De var värda var enda krona... mest för den fina putsduken man fick till he, he. Neeee....

Jag fredagslyxar...

... på Vapiano. Gott som attans!

Julkul

Idag gick jag på julpyntsjakt på Emmaus och Myrorna. Ett säkert tips om man inte vill lägga en förmögenhet på julpynt. Jag hittade tyvärr inte något jättebra. Men den här tomten hade gärna fått följa med hem till min hall om han inte hade varit så förbaskat tung.

Det hade ju varit nice och säga hej till honom var dag man kom hem från jobb liksom. Sen är det ju alltid roligt med lite julsnuskhumor hö, hö. Neee... bonaden fick inte heller den följa med hem.

Inventeringsångesten är på topp...

... jag har redan ställt klockan på 05.30 tills imorgon. Den enda peppen jag har är att går det hela smidigt och bra så kanske jag kan gå hem i tid och hinner att åka ut till Emporia för att hämta upp mina nya glasögon. Wohooo!

Och jag har varit sååå duktig. Jag har övat mig hela veckan på att ha glasögon på mig och ja... jag ser ju bättre med dem på om man säger så ha, ha. Så nu får vi se. Men jag tänker som så... med lite Cheap Monday i fejjan kan inget gå fel.

Ja, jag är som ett barn... man måste muta mig lite för att jag ska sätta på mig dem he, he. Jag tror de ser ut typ såhär. Ganska lika de jag redan har, men lite rundare i formen. Jag tror jag blir fin.

Min lilla byxkris...

... resulterade i att jag fick springa över till Monki illa kvickt för att inte gå runt och visa mina småbyxor i butiken.

Det roligaste var kanske ändå att när jag kom inspringande med plånkan i handen så sa den ena tjejen direkt:

"Ooo jag vet nog vad ju har gjort!"

Lite förvirrad blev jag allt... hade hon sett... hur kunde hon veta?!? Men sen slog det mig att hon har ju själv jobbat i "min" butik och har förmodligen själv också klättrat i hyllorna.

Hur som var de väldigt hjälpsamma och plockade fram gamla reabrallor från lagret som jag fick prova. Men... tyvärr hittade jag inget fynd så det fick bli ett par mönstrade byxor istället. Panikinköp... men jag tror ändå att jag gillar dem.

Fast när jag gick därifrån så kom jag ju på att jag kunde ju faktsikt ha gått till HM och bara köpt ett par superbilliga istället. Men, men... de här kan jag ju ha när jag jobbar sen.

Rolig tagg...

... på kläder (typ Gudrun Sjödén och Marimekko) som finna på Emmaus.

Efter gårdagens...

... lilla incident med mina brallor så valde jag att häng upp dem på vår finfina guldtavla. På den får vi bara hänga upp riktigt fina kvitton och bra försäljningar.

Jag tycker lätt att mina brallor platsade där. Jag lyckades ju faktsikt sälja ett par skor.

Entré-fest

Eller ja... inte riktigt. Men ett litet gäng från köpcentrat tog sig till Möllan för öl igår. Trevligt trevligt. Opretto mitt i veckan öl är det bästa.

Dags att gå på diet?!?

Jepps... så här kan det gå när inte haspen är på. Detta är varför man ALLTID bör ha ett par extra brallor liggandes på jobb. Det är inte alltid lätt att klättra på lager efter skor.

F**k

Så här bra gick det igår när jag skulle sätta upp mina tavlor. Jag hade varit duktig och inhandlat speciella x-krokar och allt. Men vad gjorde det för nytta.

Jag som var så duktig och noga för en gångs skull. Mätte och pulade. Men nu sitter jag här och grämer mig över att jag inte bara körde in en helt vanlig spik i väggen. Det hade ju funkat så mycket bättre. Ja, ja...

Nu får jag se om jag vågar spika mer men ett hål känns inte så hett att ha i väggen. Jag måste ju dölja det. Fixa heeeela väggen orkar jag inte riktigt med just nu. Skit också...

Jag kan nyss ha köpt...

... världen snyggaste/fulaste jacka ever. Men jag kunde verkligen inte låta bli. Helt i nyskick är den också och jag har ju dille på leopard just nu. Och inte bara det... Musse och Mimmi är med också. Wohooo.

Ja, jag får se om jag kommer att använda den. Annars tror jag att jag kan sälja den dyrt på Tradera eller liknande. Eller så får jag helt enkelt bara ha den hemma och titta på och bli glad. Fast jag vill ju klart använda den... vi får se hur modig jag är.

Jag är oftast snäll på jobbet...

... men idag blev jag så arg att jag tror jag skakade lite. Min kollega kom in och hämtade mig på kontoret för en kund ville reklamera två par skor. Det ena paret var en klar reklamation... men den andra var enligt oss båda rent slitage (och en snefotad fjortis som hade gått i ett par för mjuka skor för hennes fot).

Hur som... hon hade redan reklamerat skon en gång i en annan butik. Jag sa vänligt men bestämt att jag kan inte godkänna det här som en reklamation. Men kvinnan ifråga tog inte nej som ett svar helt enkelt. Vi stod och dividerade i säkert tio minuter och tillslut kunde jag inte hålla humöret.

Tilläggas bör kanske ändå att hon redan hade stått och skällt ut mig innan jag själv inte kunde hålla mig. Det är lite lustigt så. Nog för att man har jobbat i butik länge och att man är van att ta mycket skit... men vi är mänslkliga vi med. Vi har också en försvarsmekanism.

Det slutade med att jag slängde ner skorna på golvet bakom mig, tog hennes kvitto och gav henne pengarna. Under den proceduren lyckades jag ändå sansa mig och bad sedan om ursäkt för mitt beteende men förklarade att jag inte uppskattar att bli utskälld för något som inte jag har gjort. Hon blev givetvis sådär störigt nöjd men kunde för allt i världen inte be mig om ursäkt.

Men sen till det pinsama då... under tiden stod det en tjej tyst bredvid henne som jag antog var hennes dotter. Men icke. Det var en kund. En mycket bra sådan måste jag säga. Hon var mest i chock över hur den andra kvinnan hade skällt på mig och tyckte att jag hade varit väldigt snäll mot henne.

Jisses det värmde min då av aggression skakande kropp. Så... hur eller hur... tack för att det finns riktigt bra kunder också. Sen ett litet tips från coachen... vill du få igenom en reklamation... ha en bra attityd. Med skäll och förnedring kommer du inte långt.

Dåligt samvete i onödan

Ja, det är jag expert på att få. Jag gick hem från jobbet vid halv tre idag. Det var lungt och brudarna klarar sig säkert själva. Men... jag får ändå dåligt samvete ha, ha.... detta trots att jag började klockan sju i morse och inventerade. Så tänker man på det hela så har jag ju ändå jobbat över sju timmar. Men, men.... jag måste bli bättre på det där. Dåligt samvete är osexigt.

Oooo...

... jag har ju glömt att berätta att jag fick minsann "hipster"-hångla i helgen. Vad är nu detta tänker ni. Jo... det är när två glasögonnördar ska försöka pussas och glasögonen slår emot varandra. Men aldrig att man tar av sina glasögon liksom... det vore ju ohippt.

Veckans låt

HUR har jag kunnat missa denna? Pinsamt är vad det är. Den dära Rob visste vad han gjorde när han snodde låten. Genialiskt. Nu vet jag dock inte vilken version som jag tycker bäst om he, he. Men den här veckan så blir det Joan som det lyssnas på.

Jag måste verkligen...

... sluta tro att jag ska kunna rädda världen. Jag har en alldeles för farlig tendens att dra mig till depressiva pojkar. Jag ser mig själv och vill rädda dem, typ. Men det går ju inte. Samtidigt som det verkligen klickar med sådana personer för mig. De är ju som jag.

Jag är dock på andra sidan men ja...

Men jag kan ju bara se hur ett av mina bästa ex hade det... var dag som han var på jobbet och jag inte svarade i telefonen när han ringde eller liknande så åkte han hem med andan i halsen för att se så att inget hade hänt mig. Det måste ha varit utmattande... och jag tror inte riktigt att det är så jag vill ha det i framtiden.

Men... jag tycker om att där finns någon som förstår mig. En människa som inte har levt med ångest och sjuklig depression kan omöjligt veta vad det är. Och med det menar jag absolut inte att jag är deppig nu. Jag mår förträffligt bra. Jag önskar inte heller min värsta fiende ett sådant scenario.

Aja... mannen ifråga fick jag ett bra avslut med och jag tror att vi kan bli bra vänner istället. På riktigt.

Hur som... jag lägger upp en bild för att påminna mig själv om att man kan må dåligt men livet blir bättre. Jag tror inte jag var helt nöjd med livet här trots leendet. Man blir klokare för varje år som går.

Evelina gör en Paula...

.. och passar på att ta ett foto med bandet som spelar för dagen. Här har vi lilltjejan med Panetoz... eller ja "Dansa, pausa"-grabbarna...

Dagens pyssel

Jisses... ibland är det bra att vara tant. Jag vaknade vid åtta och tog bussen till Emporia vid halv tio. Där beställde jag nya glasögon, köpte vin inför kvällen, fixade glödlampor, kollade in (fula och ej inköpta) galjar samt betalade av en skuld till BCn på Scorett (cheifen har gift sig och skulle ha present).

Efter det tog jag bussen hem men hoppade av nere i stan för att kolla in överkast/pläd på Olsson & Gerthel. En sväng in om Form och design center och sen en tur in på Åhléns för inköp av ramar till dagens projekt (jag vet, folk gillar Ikeas, men i de från Åhléns får du med en riktig passpartou också).

Och här har vi projektet... tadahhh. Fejk Liselotte Watikns he, he. Neee... riktigt fejk är det inte. Det är ju hennes illustrationer. Men de är tagna från ett gaaaammalt nummer av Elle som jag hade sparat för framtida syfte. Och jag är riktigt nöjd.

Jag har ju länge tänkt köpa en riktig men har inte riktigt hittat något motiv som jag har gillat. Även om detta nu inte är de roligaste motiven så gick ju kalaset endast på 300kr med ramar och grejer. Så när jag tröttnar är det bara att byta.

Nu ska jag bara komma på vart jag ska sätta dem... hum...

Nu skickar jag ju inte julkort...

... men hade jag gjort det så hade jag lätt skickat de här från Nordic Design ha, ha. Helt underbara. God Jul i förskott på er!

Jag gick på det.

Jag handlade på Weekday under modenatten så att jag skulle få en så häääär fiiin väska he, he. Bra att ha om inte annat om jag ska gå och handla på indie-Coop vid Folkets Park. Håsor fick man åsså. Och en fint klistermärke. Det kanske jag kan pimpa min nya telefon med i sann fjortis stil eftersom det inte verkar ha kommit några fina skal till iphone5 än (nej jag sätter det inte på telefonen utan på det tradiga skalet).

Nu vin och choklad. Ledig helg (nästan). Och imorgon visar jag vad jag köpte under kvällen. Spänningen är på topp!!!