... att se sina föräldrar genom andras ögon.
Idag när vi skulle flytta kylskåp så hade pappa tagit med sig en kille som skulle hjälpa oss. Och nej... han var verkligen inte min typ... men ändå. Så skönt med äkta människor som inte försöker att vara hippa eller coola.
Han bara ställde upp och bar och slet utan att gnälla. Sen berättade han att han tyckte alltid att det var roligast att träna på gymmet i Svalöv när min pappa var där. Sen blev han lite orolig när han fick veta att pappa inte skulle vara hemma över julen.
Det gjorde mig faktsikt lite stolt. Och jag inbillar mig att jag och min pappa är ganska lika just på det här området. Folk som inte alltid har det så lätt tyr sig till oss.
Hur som... det var riktigt roligt att höra hur han såg upp till min pappa. Man vet inte alltid hur bra man har det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar