Home is...

...where the heart is. Igår fick jag bittert erfara detta. Efter att ha varit i Halmstad hos Evelina, i Ängelhom hos Elias och i Helsingborg hos Fredrik... ja, då sa hela kroppen och huvudet noooo när jag skulle åka tillbaka till Malmö.

Jag skulle få skjuts hemåt och vi skulle inom mannens trivsliga kompis (som bor sjukt mysigt) och sen på grillkväll hos mina töser. Men tji fick jag... vill inte huvudet så ballar kroppen ur. Och jag som trodde att den hade slutat att göra det... typiskt.

Ja, ja... mannen har sjukt bra tålamod och jag får helt enkelt bara lära mig att leva med att jag är knäpp he, he... neee. Men ja... han är så bra.

Sen är jag kanske mest chockad över mig själv... tydligen kvittar det hur många Smeg-kylar eller sjuanstolar jag har i mitt hem... när rätt personer ändå inte är där. Och jag som aldrig trodde att jag skulle ens i min vildaste fantasi vilja lämna den här lägenheten.... hum, ja... vi får se vart livet tar mig.