Flås, flås...

... I am your father. Eller ja, något sånt. I tisdags blev vi kallade på intervju på Familjerätten i Helsingborg. Dagen med stort D för Fredrik. Han skulle nu bli pappa på pappret.

Lite halvlökigt kändes det klart att sitta där på enskilda intervjuer och intyga om att man inte har legat runt med andra, och att intyga om att under en utsatt period ska vi ha haft sex endast med varandra.

Vi fick också berätta hur vi hade träffats, vilket de sedan synkade med varandra så vi var överens. Jag fick skriva under att jag nu ville ha gemensam vårdnad osv, osv.

När vittnen skulle hämtas för slutklämmen började jag nervösfnittra och Fredrik fick säga till mig att skärpa mig he, he. För att citera... så var ju faktiskt det här det viktigaste pappret han någonsin har skrivit på. Och ja... det hade han så rätt i.

De här papperna gäller ju trots allt livet ut... jag skulle nog kunna säga att det slår högre än ett äktenskapsbevis. Det är ju inte något som går att dra sig ur senare.

Hur som... de lämnade kvar sina anteckningar på bordet angående hur vi träffades... sentimental som jag är så sparade jag givetvis lappen.