tisdag 15 mars 2011

Kent

I en skivbutik har man något som kallas för "artistfack". Det är hårda plastbitar med påklistrade bandnamn så man ska kunna ha lite ordning bland skivorna.

Artistfacken gör man genom att skriva ut bandnamnet med en dymomaskin. Du knappar in bandnament och vipps kommer det ut en klisterlapp som du kan sätta på facket.

På vår dymomaskin har det alltid stått Kent. Mysteriet har länge varit olöst och jag har aldrig förstått hur det kan komma sig att det ALLTID står Kent på den.

Pikarna har varit många.

- Paula, har du gjort nya fack nu igen, vi behöver inte fler!!!
- Va?!?! Nu står här Kent IGEN?!?!

Frustrationen har varit total, anklagelserna har haglat och det är mer än en gång jag har fått ett mindre utbrott över det här.

- NEJ, jag har inte rört dymomaskinen. Jag fattar inte HUR det har gått till!!!!

Men nu vet jag. Butiken är stängd och killarna tyckte det var dags för hemligheten bakom dymomaskinen att komma ut. I ETT år har de flitigt knappat in Kent på maskinen VARJE gång som de har använt den. Allt för att föra sin lite efterblivna chef bakom ljuset. Jisses, sånt värmer en BCs hjärta.

Så mycket frustration, så mycket muttrande och så sjukt roligt. Lätt det bästa practical joke jag någonsin blivit utsatt för.

Nu ska jag skriva betyg till grabbsen och jag tror faktiskt jag måste skriva med ord som "ihärdiga", "initiativtagande" och "tålmodiga". Ja, så får det bli.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar